Sportlovet behövs

26.02.2016 kl. 08:00
Förebyggande åtgärder så som motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska.

 

 

Under den pågående veckan har skoleleverna i Nyland sportlov. År 1933, för drygt 80 år sedan, blev sportlovet obligatoriskt i hela Finland. Grankulla samskola sägs ha varit först med sportlovstraditionen då de, på initiativ av dåvarande rektor Magnus Hagelstam, höll sportlov 1927. Han ville ge eleverna möjlighet att vistas utomhus i vintervädret, önskade att skolan satsar mycket på idrott och ansåg att god fysisk kondition gjorde gott för eleverna.

 

Jag håller med Hagelstam, god fysisk kondition är mycket viktigt. Och inte enbart för barn och unga, utan för alla människor. I dag är sportlovet, och att skoleleverna uppmuntras att röra på sig, viktigare än någonsin. En oroväckande stor andel av de unga rör nämligen på sig för lite. Enligt undervisningsministeriet motionerar endast 30 procent av femteklassisterna tillräckligt och av niondeklassisterna bara var tionde. Föräldrarna, kommunerna, föreningarna och skolorna har en avgörande roll i att de unga får sunda motionsvanor.

 

Förebyggande åtgärder så som motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska. Sjukdomar och åkommor som beror på för lite motion och dålig kost, kostar dessutom samhället allt mer. De totala utgifterna för forskning, medicin, operationer och sjukhusvård, sjukledigheter och arbetsoförmögenhet som hänför sig till stöd- och rörelseorganen, har beräknats kosta vårt land ca 3-4 miljarder euro årligen. Det är ungefär samma summa som vårdreformen förväntas ge i inbesparingar. Det är alltså av ytterst stor vikt att vi finländare minskar på tiden vi sitter stilla och börjar röra på oss mera.

 

Regeringens politik när det gäller utbildningssektorn kan i flera avseenden kallas katastrofal. En satsning är ändå positiv och det är målsättningen att öka inslaget av motion i skolorna. Regeringen har som mål en timme motion per dag, där kommunen och skolorna själva får bestämma hur det genomförs. Programmet Skolan i rörelse har funnits redan tidigare men utvidgas nu så det blir riksomfattande och omfattar alla barn och unga inom den grundläggande utbildningen. Ministeriet har reserverat 21 miljoner euro på tre år för det här.

 

Förutom satsningar i skolan behövs bättre möjligheter för att kunna utöva vardagsmotion och olika sorters idrott. Jag hoppas bland annat att det byggs flera gång- och cykelvägar så att det blir lättare och säkrare att röra sig till fots och cykel i våra kommuner. Vi borde på alla sätt göra det lätt och intressant att idka motion. För min egen del kan jag konstatera att mitt idrottande i ungdomen på ett mycket konkret sätt hjälpt mig att klara hälsoproblem i vuxen ålder. Det bidrog också till att tröskeln att inleda ett aktivt motionerande igen efter några års paus för min del var låg. Jag hoppas att så många som möjligt, både ung och gammal, skulle upptäcka glädjen i att röra på sig och få uppleva den sköna känslan som infinner sig både under och efter ett motionspass.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35