Kolumn

Sportlovet behövs

26.02.2016 kl. 08:00

Förebyggande åtgärder så som motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska.

Under den pågående veckan har skoleleverna i Nyland sportlov. År 1933, för drygt 80 år sedan, blev sportlovet obligatoriskt i hela Finland. Grankulla samskola sägs ha varit först med sportlovstraditionen då de, på initiativ av dåvarande rektor Magnus Hagelstam, höll sportlov 1927. Han ville ge eleverna möjlighet att vistas utomhus i vintervädret, önskade att skolan satsar mycket på idrott och ansåg att god fysisk kondition gjorde gott för eleverna.

Jag håller med Hagelstam, god fysisk kondition är mycket viktigt. Och inte enbart för barn och unga, utan för alla människor. I dag är sportlovet, och att skoleleverna uppmuntras att röra på sig, viktigare än någonsin. En oroväckande stor andel av de unga rör nämligen på sig för lite. Enligt undervisningsministeriet motionerar endast 30 procent av femteklassisterna tillräckligt och av niondeklassisterna bara var tionde. Föräldrarna, kommunerna, föreningarna och skolorna har en avgörande roll i att de unga får sunda motionsvanor.

Förebyggande åtgärder så som motion blir allt viktigare för att vi ska må bättre och hållas friska. Sjukdomar och åkommor som beror på för lite motion och dålig kost, kostar dessutom samhället allt mer. De totala utgifterna för forskning, medicin, operationer och sjukhusvård, sjukledigheter och arbetsoförmögenhet som hänför sig till stöd- och rörelseorganen, har beräknats kosta vårt land ca 3-4 miljarder euro årligen. Det är ungefär samma summa som vårdreformen förväntas ge i inbesparingar. Det är alltså av ytterst stor vikt att vi finländare minskar på tiden vi sitter stilla och börjar röra på oss mera.

Regeringens politik när det gäller utbildningssektorn kan i flera avseenden kallas katastrofal. En satsning är ändå positiv och det är målsättningen att öka inslaget av motion i skolorna. Regeringen har som mål en timme motion per dag, där kommunen och skolorna själva får bestämma hur det genomförs. Programmet Skolan i rörelse har funnits redan tidigare men utvidgas nu så det blir riksomfattande och omfattar alla barn och unga inom den grundläggande utbildningen. Ministeriet har reserverat 21 miljoner euro på tre år för det här.

Förutom satsningar i skolan behövs bättre möjligheter för att kunna utöva vardagsmotion och olika sorters idrott. Jag hoppas bland annat att det byggs flera gång- och cykelvägar så att det blir lättare och säkrare att röra sig till fots och cykel i våra kommuner. Vi borde på alla sätt göra det lätt och intressant att idka motion. För min egen del kan jag konstatera att mitt idrottande i ungdomen på ett mycket konkret sätt hjälpt mig att klara hälsoproblem i vuxen ålder. Det bidrog också till att tröskeln att inleda ett aktivt motionerande igen efter några års paus för min del var låg. Jag hoppas att så många som möjligt, både ung och gammal, skulle upptäcka glädjen i att röra på sig och få uppleva den sköna känslan som infinner sig både under och efter ett motionspass.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15