Vi ska inte gå Polens väg

24.02.2016 kl. 15:21
YLEs främsta uppgift är att på lika villkor förse alla finländare med omfattande allmännyttiga innehållstjänster.

Henriksson betonar YLEs oberoende roll: Vi ska inte gå Polens väg

 

- YLEs främsta uppgift är att på lika villkor förse alla finländare med omfattande allmännyttiga innehållstjänster. Nu finns det en vilja att av diverse orsaker ändra på denna uppgift, och det utmanande ekonomiska läget fungerar som ett passligt svepskäl. Med händelserna i Polen i färskt minne är det oroväckande att se finländska politiker ifrågasätta vikten av ett oberoende public service-bolag, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

 

En arbetsgrupp tillsatt av kommunikationsministeriet ska se över bredden, tillvägagångssätten samt finansieringen av YLEs public service-uppdrag. Därtill ska arbetsgruppen utvärdera YLEs roll på den inhemska mediemarknaden, dess betydelse för demokrati och yttrandefrihet samt en neutral samhällsbevakning.

 

- I detta utmanande samhällsklimat har YLE en allt viktigare uppgift i att se till att samhällsdebatten förs på ett kunskapsbaserat, sakligt och kunnigt plan. För att inte tala om att den allmännyttiga servicen också ska vara tillgänglig för dem som har svenska eller samiska som modersmål, avslutar Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen träffade igår YLEs ledning, och diskuterade bland annat YLEs roll och uppgifter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00