Framtidstro

20.02.2016 kl. 08:20
Över sjuttio procent av våra starkt tillväxtorienterade små- och medelstora företag tror på en konjunkturförbättring.
Två tredjedelar av dem tänker anställa nytt folk, och hela 91 procent räknar med ökad omsättning under det kommande året. Det visar en undersökning som arbets- och näringslivsministeriet nyligen låtit göra. Det är alltså inte så nattsvart i den finländska ekonomin som vi intalat oss själva de senaste åren.

Finland behöver fler invandrare - inte färre. Ett ökat antalet invandrare gynnar både tillväxten och exporten, förutsatt att de nyanlända snabbt integreras i samhället, får arbete och att man till fullo drar nytta av deras kunskaper och erfarenheter. Invandrarna är också ett svar mot vår åldrande befolkning. Våra grannländer Sverige och Danmark har redan beräknat de uppskattade positiva effekterna som den ökade invandringen medfört exportindustrin, och försiktiga beräkningar ger uppmuntrande besked även hos oss. Också här har vi alltså en möjlighet just nu, inte bara en utmaning.

Regeringen har för sin del åtminstone temporärt insett att kloka investeringar i infrastruktur som främjar exporten är ett måste för att hjälpa oss ur den ekonomiska svackan. Ett gott exempel är statens beslut att stöda Kvarkenprojektet, ett direkt trafiksamarbete mellan Finland och övriga Norden och som gynnar hela landet.

Vi ser också att börsbolagens resultat och därmed investeringar är på försiktig bättringsväg, även om nivån ännu är anspråkslös jämfört med högkonjunkturen före år 2009. Med nästan 2 miljarder mer investerade euro i fjol än för två år sedan är det uppenbart att de finländska företagen idag har en viss framtidstro.

Det börjar alltså finnas ett visst ljus i den finländska tunneln. Det gäller dock att få ordning på arbetsmarknaden för att den försiktiga trenden inte ska brytas. Här krävs kloka tag av regeringen och framför allt ansvarstagande och förmågan att ge ifrån sig uppnådda fördelar från arbetsmarknadsparternas sida. Vårt välfärdssamhälle fungerar på sikt bara om ekonomin är i balans, vilket kräver ett blomstrande näringsliv. Jag har flera gånger konstaterat att regeringens ekonomiska målsättningar är på rätt ambitionsnivå, men oroar mig för om man hittar konkreta och fungerande åtgärder för att nå målen. För att bidra konstruktivt kommer vi från SFP senare i vår att presentera en rad åtgärder för hur vi med bland annat vår lagstiftning kan förbättra förutsättningarna för små- och medelstora företag. Finland har fortsättningsvis ekonomiska utmaningar. Dem ska vi inte sopa under mattan. Mellan varven gäller det dock att se möjligheterna för att bli mera framgångsrik.
 

 
Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00