Framtidstro

20.02.2016 kl. 08:20
Över sjuttio procent av våra starkt tillväxtorienterade små- och medelstora företag tror på en konjunkturförbättring.
Två tredjedelar av dem tänker anställa nytt folk, och hela 91 procent räknar med ökad omsättning under det kommande året. Det visar en undersökning som arbets- och näringslivsministeriet nyligen låtit göra. Det är alltså inte så nattsvart i den finländska ekonomin som vi intalat oss själva de senaste åren.

Finland behöver fler invandrare - inte färre. Ett ökat antalet invandrare gynnar både tillväxten och exporten, förutsatt att de nyanlända snabbt integreras i samhället, får arbete och att man till fullo drar nytta av deras kunskaper och erfarenheter. Invandrarna är också ett svar mot vår åldrande befolkning. Våra grannländer Sverige och Danmark har redan beräknat de uppskattade positiva effekterna som den ökade invandringen medfört exportindustrin, och försiktiga beräkningar ger uppmuntrande besked även hos oss. Också här har vi alltså en möjlighet just nu, inte bara en utmaning.

Regeringen har för sin del åtminstone temporärt insett att kloka investeringar i infrastruktur som främjar exporten är ett måste för att hjälpa oss ur den ekonomiska svackan. Ett gott exempel är statens beslut att stöda Kvarkenprojektet, ett direkt trafiksamarbete mellan Finland och övriga Norden och som gynnar hela landet.

Vi ser också att börsbolagens resultat och därmed investeringar är på försiktig bättringsväg, även om nivån ännu är anspråkslös jämfört med högkonjunkturen före år 2009. Med nästan 2 miljarder mer investerade euro i fjol än för två år sedan är det uppenbart att de finländska företagen idag har en viss framtidstro.

Det börjar alltså finnas ett visst ljus i den finländska tunneln. Det gäller dock att få ordning på arbetsmarknaden för att den försiktiga trenden inte ska brytas. Här krävs kloka tag av regeringen och framför allt ansvarstagande och förmågan att ge ifrån sig uppnådda fördelar från arbetsmarknadsparternas sida. Vårt välfärdssamhälle fungerar på sikt bara om ekonomin är i balans, vilket kräver ett blomstrande näringsliv. Jag har flera gånger konstaterat att regeringens ekonomiska målsättningar är på rätt ambitionsnivå, men oroar mig för om man hittar konkreta och fungerande åtgärder för att nå målen. För att bidra konstruktivt kommer vi från SFP senare i vår att presentera en rad åtgärder för hur vi med bland annat vår lagstiftning kan förbättra förutsättningarna för små- och medelstora företag. Finland har fortsättningsvis ekonomiska utmaningar. Dem ska vi inte sopa under mattan. Mellan varven gäller det dock att se möjligheterna för att bli mera framgångsrik.
 

 
Carl Haglund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35