Regeringens biståndspolitik vilar på lösan sand

17.02.2016 kl. 15:00
– Pengarna för att förverkliga programmet saknas. Därför är det inte trovärdigt att betona hur mycket Finland samarbetar med och stöder FN:s organisationer, säger riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP).

 

 

Regeringens biståndspolitiska redogörelse är välmenande, men den vilar på lösan sand.

– Pengarna för att förverkliga programmet saknas. Därför är det inte trovärdigt att betona hur mycket Finland samarbetar med och stöder FN:s organisationer, säger riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP).

Euromässigt drabbas det multilaterala utvecklingssamarbetet och det allmänna stödet för FN-organisationer mest då regeringen skär cirka 330 miljoner euro i biståndet.

– De facto skars stödet till FN-organisationerna ned med omkring 60 procent i år. Det är givet att vårt anseende som ansvarsfull nordisk stat tar stryk av detta, säger Wallin.

Han finner det principiellt oärligt av regeringen att i flyktingdebatten betona att Finland borde hjälpa i de regioner där problemhärdarna uppstår.

– Inte kan man upprepa hur viktigt det är att satsa på förebyggande arbete – det vill säga de problemhärdar där hunger, elände och flyktingströmmar uppkommer – om man samtidigt radikalt skär ned på biståndsanslagen.  Det är ju i problemhärdarna biståndspengarna kan komma till preventiv nytta, säger Wallin.

 

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00