Orimligt krav för familjeåterförening

12.02.2016 kl. 15:26
Mats Nylund om inkomstgränsen 2600 euro netto i månaden:

Det överhöga beloppet är ett hån mot dem som beviljats asyl eller fått flyktingstatus i Finland. Det säger ordförande för SFP:s partifullmäktige, riksdagsledamot Mats Nylund om kravet på en gräns på 2 600 euro i nettoinkomst för den som söker familjeåterförening.

– Det handlar om en bruttomånadslön på omkring 3 600 euro i månaden vilket är klart mer än medellönen i Finland. Det betyder exempelvis att en invandrare som arbetar inom växthusnäringen i Närpes inte har råd med familjeåterföreningen på den här grunden, säger Nylund.

– Varje människa inser att denna inkomstgräns som fordras för att en fyrapersoners familj ska kunna återförenas är för hög. Den är nästan omöjlig att uppnå för nyfinländare som också annars har svårt att placera sig på vår arbetsmarknad. Om samma inkomstgräns tillämpades på vanliga finländare skulle över hälften få lämna landet.

 

Nylund noterar att då regeringen skärper reglerna för familjeåterförening, kan inkomstkravet inte ställas de första tre månader efter att personen fått flyktingstatus eller beviljats asyl. Det regleras av ett EU-direktiv.

– Men att sätta ett så högt krav på försörjningsförmågan för den som söker återförening först senare upplever jag att är djupt omoraliskt. Här gäller det att se till alla människors lika värde.

För en fyrapersoners familj är summan 2600 euro, medan nettogränsen växer 400 euro per barn om familjen är större.

– Vilka barn skulle man välja om man har flera barn och inkomsterna inte räcker för alla? Jag skulle aldrig kunna eller vilja välja mellan mina egna barn, säger Nylund.

Han understryker att familjeåterföreningsprocesser vanligen är komplicerade processer som riskerar dra ut på tiden.

– SFP:s linje är att familjeåterföreningarna borde förenklas eftersom det förbättrar integreringen. Inkomstgränserna måste tas ned på en rimlig nivå och summan borde inte vara högre än nivån för utkomststödet, säger Nylund.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00