Orimligt krav för familjeåterförening

12.02.2016 kl. 15:26
Mats Nylund om inkomstgränsen 2600 euro netto i månaden:

Det överhöga beloppet är ett hån mot dem som beviljats asyl eller fått flyktingstatus i Finland. Det säger ordförande för SFP:s partifullmäktige, riksdagsledamot Mats Nylund om kravet på en gräns på 2 600 euro i nettoinkomst för den som söker familjeåterförening.

– Det handlar om en bruttomånadslön på omkring 3 600 euro i månaden vilket är klart mer än medellönen i Finland. Det betyder exempelvis att en invandrare som arbetar inom växthusnäringen i Närpes inte har råd med familjeåterföreningen på den här grunden, säger Nylund.

– Varje människa inser att denna inkomstgräns som fordras för att en fyrapersoners familj ska kunna återförenas är för hög. Den är nästan omöjlig att uppnå för nyfinländare som också annars har svårt att placera sig på vår arbetsmarknad. Om samma inkomstgräns tillämpades på vanliga finländare skulle över hälften få lämna landet.

 

Nylund noterar att då regeringen skärper reglerna för familjeåterförening, kan inkomstkravet inte ställas de första tre månader efter att personen fått flyktingstatus eller beviljats asyl. Det regleras av ett EU-direktiv.

– Men att sätta ett så högt krav på försörjningsförmågan för den som söker återförening först senare upplever jag att är djupt omoraliskt. Här gäller det att se till alla människors lika värde.

För en fyrapersoners familj är summan 2600 euro, medan nettogränsen växer 400 euro per barn om familjen är större.

– Vilka barn skulle man välja om man har flera barn och inkomsterna inte räcker för alla? Jag skulle aldrig kunna eller vilja välja mellan mina egna barn, säger Nylund.

Han understryker att familjeåterföreningsprocesser vanligen är komplicerade processer som riskerar dra ut på tiden.

– SFP:s linje är att familjeåterföreningarna borde förenklas eftersom det förbättrar integreringen. Inkomstgränserna måste tas ned på en rimlig nivå och summan borde inte vara högre än nivån för utkomststödet, säger Nylund.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00