Tingsrättsreformen

14.02.2016 kl. 08:05
Justitieminister Jari Lindström, sannfinländarna, har gett förslag till reform av tingsrättsnätet. Antalet tingsrätter ska minska från 27 till 20. Dessutom ska också ett antal sessionsplatser dras in, bland dem Jakobstad

Förslaget handlar förstås om att spara pengar. Då man skär ner, brukar det svida. När man ser på minister Lindströms förslag så kan man ändå tydligt se att udden riktas mot södra och västra Finland eller de områdena där de svenskspråkiga bor.  Ministerns egna hemtrakter lämnas däremot helt ifred. Som många redan konstaterat, innebär förslaget en betydande domänförlust för svenskan. Österbottens tingsrätt, som är den enda tingsrätten på fastlandet med svenska som majoritets- och arbetsspråk, slås ihop med Mellersta Österbottens tingsrätt och majoritets- och arbetsspråket ändrar till finska. Dessutom minskar de svenskspråkigas procentuella andel i de nya tingsrätterna i hela Svenskfinland. I bland annat Språkbarometern 2012 och i Statsrådets berättelse över tillämpningen av språklagstiftningen 2013 konstateras att ju mindre andelen svenskspråkiga är inom ett område desto svårare är det att få service på svenska.

 

Lagmannen för Österbottens tingsrätt ser det som positivt ur en språklig synvinkel att det efter reformen inte längre finns någon tingsrätt med svenska som arbetsspråk. Lagmannen har också tidigare varit i offentligheten och då bland annat lyft fram svårigheten att rekrytera jurister med tillräckligt goda kunskaper i svenska för att fylla kompetenskraven. Efter reformen skulle åtminstone inte det bekymret vara speciellt stort.

 

Lagmannen för Västra Nylands tingsrätt som föreslås slås ihop med Esbo tingsrätt lyfter fram helt andra problem. Han som redan idag verkar i en tingsrätt med finska som majoritetsspråk hyser farhågor om att när de svenskspråkigas procentuella andel sjunker blir det svårare att rekrytera till exempel kanslipersonal med kunskaper i svenska. Detta kan försvåra svenskspråkiga medborgares kontakt med tingsrätten. Efter att jag har följt olika reformer under de senaste tio åren måste jag säga att jag i likhet med lagmannen i Nyland ser betydligt mera språkliga risker med reformen än vad jag ser förbättringar.

 

Det är att gå för långt att dra paralleller mellan vår regerings planerade tingsrättsreform och den polska regeringen som direkt ingripit i domarutnämningar och alltså har rubbat grunden för rättsstaten. Däremot kan man se att när SFP inte finns sitter i regeringen och justitieministerposten innehas av en Sannfinländare så finns det ingen politiker i regeringen som ser det som viktigt att bevaka medborgarnas språkliga rättigheter. Tvärtom kan man misstänka att en domänförlust för svenskan och Svenskfinland innebär en fjäder i hatten för Sannfinländarna. Och Samlingspartiet och Centerpartiet tiger och samtycker.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35