Tingsrättsreformen

14.02.2016 kl. 08:05
Justitieminister Jari Lindström, sannfinländarna, har gett förslag till reform av tingsrättsnätet. Antalet tingsrätter ska minska från 27 till 20. Dessutom ska också ett antal sessionsplatser dras in, bland dem Jakobstad

Förslaget handlar förstås om att spara pengar. Då man skär ner, brukar det svida. När man ser på minister Lindströms förslag så kan man ändå tydligt se att udden riktas mot södra och västra Finland eller de områdena där de svenskspråkiga bor.  Ministerns egna hemtrakter lämnas däremot helt ifred. Som många redan konstaterat, innebär förslaget en betydande domänförlust för svenskan. Österbottens tingsrätt, som är den enda tingsrätten på fastlandet med svenska som majoritets- och arbetsspråk, slås ihop med Mellersta Österbottens tingsrätt och majoritets- och arbetsspråket ändrar till finska. Dessutom minskar de svenskspråkigas procentuella andel i de nya tingsrätterna i hela Svenskfinland. I bland annat Språkbarometern 2012 och i Statsrådets berättelse över tillämpningen av språklagstiftningen 2013 konstateras att ju mindre andelen svenskspråkiga är inom ett område desto svårare är det att få service på svenska.

 

Lagmannen för Österbottens tingsrätt ser det som positivt ur en språklig synvinkel att det efter reformen inte längre finns någon tingsrätt med svenska som arbetsspråk. Lagmannen har också tidigare varit i offentligheten och då bland annat lyft fram svårigheten att rekrytera jurister med tillräckligt goda kunskaper i svenska för att fylla kompetenskraven. Efter reformen skulle åtminstone inte det bekymret vara speciellt stort.

 

Lagmannen för Västra Nylands tingsrätt som föreslås slås ihop med Esbo tingsrätt lyfter fram helt andra problem. Han som redan idag verkar i en tingsrätt med finska som majoritetsspråk hyser farhågor om att när de svenskspråkigas procentuella andel sjunker blir det svårare att rekrytera till exempel kanslipersonal med kunskaper i svenska. Detta kan försvåra svenskspråkiga medborgares kontakt med tingsrätten. Efter att jag har följt olika reformer under de senaste tio åren måste jag säga att jag i likhet med lagmannen i Nyland ser betydligt mera språkliga risker med reformen än vad jag ser förbättringar.

 

Det är att gå för långt att dra paralleller mellan vår regerings planerade tingsrättsreform och den polska regeringen som direkt ingripit i domarutnämningar och alltså har rubbat grunden för rättsstaten. Däremot kan man se att när SFP inte finns sitter i regeringen och justitieministerposten innehas av en Sannfinländare så finns det ingen politiker i regeringen som ser det som viktigt att bevaka medborgarnas språkliga rättigheter. Tvärtom kan man misstänka att en domänförlust för svenskan och Svenskfinland innebär en fjäder i hatten för Sannfinländarna. Och Samlingspartiet och Centerpartiet tiger och samtycker.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15