Löfström talade inför Europaparlamentets transportutskott som besökte Finlands riksdag.

11.02.2016 kl. 11:38
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström deltog idag i ett möte med en delegation från Europaparlamentets transportutskott som besökt Finland i fyra dagar. Löfström höll en av riksdagens talturer och lyfte i talturen upp tre sjöfartsfrågor.

Det är viktigt at Europaparlamentet och EU ser att Europa ser väldigt annorlunda ut på olika platser. För sjöfartens del gäller det att på vintern på våra breddgrader kunna navigera i is. Fartygens isförstärkningar gör dem tyngre, också på sommaren. Då man nu inför system för beräknande av fartygs koldioxidutsläpp är det därför viktigt att man tar det i beaktande. Fartyg som trafikerar Östersjön året runt blir tyngre än fartyg som enbart trafikerar Medelhavet. Det är något som Finland och sjöfarten i Östersjön inte får missgynnas av, sade Löfström.

 

För tillfället ordnar riksdagens kommunikationsutskott höranden kring IMO:s konvention om ballastvatten. Ballastvattenkonventionen är ännu inte ratificerad och i krafttagen.

 

Tanken med konventionen är god för fartyg i oceangående trafik, men för Östersjön blir den extremt problematisk. Det finns idag tre, av IMO typgodkända, lösningar för att möta konventionens krav på att rena ballastvatten. Problemet är att ingen av teknikerna fungerar i Östersjön. Lösningarna som fungerar i testlabben fungerar helt enkelt inte i praktiken, säger Löfström.

 

Avslutningsvis tog Löfström upp svaveldirektivet som är i kraft i Östersjön, engelska kanalen och Nordsjön. Direktivet ska träda i kraft ena 2020 eller 2025 i hela Europa.

 

Det är oerhört viktigt att det träder i kraft i hela Europa 2020 för att inte fortsätta snedvrida konkurrensen i Europa mellan medlemsländerna. Jag är glad att Europaparlamentets delegation så tydligt deklarerade samma målsättning, säger Löfström.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00