Henriksson om tingsrättsnedläggningarna: Helt oacceptabelt ur språklig synvinkel

11.02.2016 kl. 12:33
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson är bestört över justitieminister Jari Lindströms förslag att skära ner antalet tingsrätter från nuvarande 27 till 20.

Förslaget skulle bl.a. innebära en nedläggning av tingsrätterna i Borgå, Raseborg och Karleby samt tingsplatserna i Jakobstad, Kristinestad och Kimito. Dessutom ändrar majoritetsspråket vid Österbottens tingsrätt från svenska till finska. Detta betyder att det inte längre finns en tingsrätt med svenska som majoritetsspråk på fastlandet.

 

- Med tanke på förverkligandet av de språkliga rättigheterna är förslaget helt oacceptabelt. Förslaget slår otroligt hårt mot hela Svenskfinland. I komplicerade juridiska frågor är det särskilt viktigt att kunna garantera medborgarna service på deras modersmål. Jag undrar om man verkligen bedömt de språkliga konsekvenserna ordentligt, säger Henriksson.

 

- Reformen slår med slägga mot de tvåspråkiga tingsrätterna vi har idag runt om i landet. Ju mindre den svenskspråkiga befolkningens relativa andel blir, dess svårare kommer det att vara, att i det verkliga livet trygga rätten till rättegång på det egna modersmålet. Vi talar om en fundamentalt viktig grundprincip och medborgarnas likhet inför lagen, tillägger Henriksson.

 

Henriksson oroar sig också för de förlängda avstånden till tingsplatserna.

 

- Den centerledda regeringens centraliseringspolitik tycks bara fortsätta. Det verkar inte beröra centern att landskapet Mellersta Österbotten nu blir utan egen tingsrätt. Om alla dessa tingsrätter läggs ner blir avståndet till närmaste tingsrätt allt längre för den enskilde medborgaren. Det gör att medborgarna sätts i olika ställning på grund av var de bor, säger Henriksson.

 

Henriksson är heller inte övertygad att de planerade tingsrättsnedläggningarna är ekonomiskt hållbara.

 

- De inbesparingar som nedläggningen av sju tingsrätter och 23 andra verksamhetsställen medför är en pipa snus då det kommer till att få vår statsekonomi på räls, samtidigt som förslaget slår mycket hårt mot vårt rättsväsende. Det är bra att komma ihåg att antalet tingsrätter minskades från 51 till 27 så sent som år 2010, d.v.s. bara 6 år sedan, påminner Anna-Maja Henriksson.

 

- Sedan anser jag nog också att det är synnerligen kortsiktig fastighetspolitik av staten att först satsa stora pengar t.ex. i Jakobstad för att bygga ett nytt fint ämbetshus med en ändamålsenlig och modern tingssal, för att sedan några år senare avskaffa tingsplatsen, avslutar Henriksson. Sånt borde bara inte få hända.

Självfallet behöver Jakobstadsregionen med sina nästan 50 000 invånare en egen tingsplats.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30