Medvind för bron

09.02.2016 kl. 11:08

Det rör på sig på allvar med den fasta vägförbindelsen mellan Pargas och Nagu. Vid en uppvaktning av trafikminister Anne Berner i början av november kom vi överens om att göra projektet till en fallstudie, pilotprojekt, om man så vill. Studien tas fram på axeln ministeriet, Trafikverket, landskapsförbundet, NTM-centralen och Pargas stad.

Slutresultatet kopplas sedan ihop med de förslag till nya, innovativa finansieringsmodeller för trafikinfrastruktur som ministeriet som bäst arbetar fram. Målet är klart: att kunna fatta beslut om brobygge redan under denna valperiod, alltså senast 2019. Det vore fantastiskt.

Orsaken till de nya förliga vindarna bakom broprojektet är många. Mullvadsarbetet har som känt pågått i flera år och handlat om att också för Finansministeriet göra klart att den fasta vägen på lång sikt är en bra affär för staten. De cirka 5,5 miljoner man årligen skulle spara in på uteblivna färjedriftskostnader gör att projektet automatiskt börjar betala igen sig. Med denna insikt kunde vi år 2008 i regeringens trafikpolitiska redogörelse nämna Pargas–Nagu vid namn som en lönsam, framtida investering. Men sedan kom finanskrisen – och det spirande nytänkandet lades på is. Åter var en fågel i handen bättre än tio i skogen.

En annan, viktig orsak till medvinden är att Egentliga Finlands förbund har ett enhälligt styrelsebeslut på att driva brobygget. Det fattades i slutet av 2014 och innehåller en klar tidtabell: intressebevakning 2015–16, projektering 2017–18 och bygge 2019–22. Därmed skulle bron stå klar samma år som det nuvarande kontraktet för färjetrafiken löper ut. Landskapets enhälliga vilja är såklart ett viktigt ryggstöd som ger projektet ytterligare trovärdighet.

En tredje orsak är att nya vindar blåser i trafikministeriet, för vilket minister Berner till denna del förtjänar en eloge.
Länge har våra metoder att finansiera trafikprojekt i detta land varit ganska statiska, för att inte säga fantasilösa. Nu ska det tydligen bli ändring. Visserligen vet vi ännu inte vilken palett av nya finansieringsmodeller ministeriet tänker föreslå. Vi ska ändå vara beredda på att ett förslag kan vara användaravgifter av något slag. Detta vore såklart ett principiellt avsteg från en långvarig politik, där landsvägar och broar är avgiftsfria – låt vara att avgifter framöver säkert kommer att få en större roll i den offentliga servicen överlag.

Det är också klart att trafikavgifter, som exempelvis bara skulle gälla skärgården, inte är möjliga. Om sådana planeras måste de bottna i ett helhetstänkande där exempelvis trängselavgifter i tätbebyggelsen och motorvägsvägtullar också hör till bilden. Avgiftsfrihet eller klart lägre taxor för fast bosatta skärgårdsbor låter också som en rimlig utgångspunkt
Det är bara att vänta och se vad ministeriet föreslår – och hur förslaget motiveras. Blir avgifter en skosked för att få Pargas–Nagu förbi kön av andra väntande trafikprojekt?

Helt klart är i alla händelser att bron mellan Pargas och Nagu måste byggas så snart som möjligt. Det är ett trafikekonomiskt lönsamt projekt, som har stor betydelse för Pargas och dess befolkning. Det öppnar upp Finlands kanske viktigaste rekreationsområde på ett helt nytt sätt – och därmed samtidigt blir ett nationellt intresse. Idag fraktar färjorna årligen 600 000 bilar och två miljoner passagerare mellan Pargas och Nagu. Trafiken väntas öka i framtiden. Hur mycket tid (som ju också är pengar) skulle inte bron frigöra för dessa människor? Hur mycket skulle inte skärgårdens besöksnäringar och annan företagsamhet vinna på bron? Hur mycket energi för oss politiker skulle bron inte frigöra för annan åboländsk intressebevakning när detta projekt en gång rotts i hamn?

För övrigt anser jag att Rävsundsbron är en livsnerv för hela Pargas med sin befolkning och industri. Det projektet får inte på något vis äventyras eller ställas mot något annat.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00