Lagen om nära-nollenergibyggnader och ändringen i lagen om energicertifikat för byggnader kommer att behandlas av riksdagen under det kommande året. I båda lagarna spelar räknemetoden av byggnaders energieffektivitet en stor roll. Det är på tiden att vi tar tag i frågan för att utveckla välgrundade standarder – både ur hållbarhets- och hälsosynvinkel, säger Adlercreutz.

Kraven på energieffektivt byggande bereder vägen för nära-nollenergihus, men experter är inte överens ifall ökad isolering blir vår räddning eller vårt fördärv. På seminariet talar professor emerita i mikrobiologi och ansvarig forskare Mirja Salkinoja-Salonen från Helsingfors universitet om den så kallade femte epidemin, där byggnaderna gör oss sjuka. Dåligt genomförd isolering stänger in fukt i byggnadens stomme, där mögelpartiklar sedan börjar utvecklas och sprids i inomhusluften på grund av ventilationssystemen.

Dålig inomhusluft är mycket skadlig för hälsan och utvecklar luftvägssjukdomar. Skolbyggnader, sjukhus och äldreboende där inomhusluften orsakat omfattande problem för dem som blivit utsatta har figurerat i nyheterna under en längre tid.

Det är dags att se energieffektivitet ur en bredare synvinkel, inte stirra sig blind på energiförbrukningen. I stället borde vi inkludera beräkningar som tar i beaktande husets hela livscykel, allt från materialanvändning till energiförbrukning till återvinning av byggnadsmaterialet. På detta sätt får vi en helhetsuppfattning om hur energieffektivt byggande egentligen är, samtidigt som vi skulle skapa fler friheter för husbyggare gällande material-, uppvärmnings- och ventilationslösningar, menar Adlercreutz.

Under seminariet hörs även överingenjör Jyrki Kauppinen från miljöministeriet, professor i byggnadsfysik Juha Vinha från Tammerfors tekniska universitet samt arkitekt Lars-Erik Mattila. Mattila skrev sitt diplomarbete om ”framtidens hus”, där han använde sig av traditionella byggnadsmetoder- och material, och där luftventilationen fungerar med hjälp av tyngdkraft i stället för med teknisk ventilation.

Vi har inte längre råd med att fortsätta bygga som vi gör idag. Det finns orsak att allvarligt överväga om vi är på väg att gå för långt i våra krav på energieffektivitet på bekostnad av både helhetsekonomin, ekologin och vår hälsa. Byggandet borde planeras långsiktigt och husen borde vara beboeliga i hundra år, inte 30-40 år som de tyvärr ofta är idag. Hur energieffektivt är det egentligen att bygga nya hus med allt kortare mellanrum då de gamla orsakar hälsoproblem, frågar Adlercreutz.

Seminariet ”Isolerar vi ihjäl våra byggnader?” torsdag 11 februari kl. 18-20 i Riksdagens infocenter, Arkadiagatan 3, Helsingfors. Välkommen!