Yes, minister!

08.02.2016 kl. 13:24
Den 14 mars 2015 godkände riksdagen en speciallag där man möjliggjorde stöd åt tre vindkraftsprojekt på Åland. Beslutet hade föranletts av en flera år lång process där man nått en politisk överenskommelse om att Åland får ta del av det nationella inmatningstariffstariffssystemet enligt vissa villkor.

Huvudvillkor var att antalet projekt begränsades till de tre som står i lagen och att landskapet skulle delta i finansieringen av dem samt ersätta energimyndigheten för kostnaderna för övervakningen.

 

Det hade inte behövt vara så här komplicerat. Man kunde i stället ha möjliggjort för företag som vill bygga vindkraft på Åland att rakt av kunna ta del av det nationella stödsystemet som införts ett par år tidigare. På så vis hade inget parallellt system behövt sättas upp och EU-notifierats. Det hade varit minst byråkratiskt, mest effektivt och bäst för miljön eftersom de åländska vindförhållandena är de bästa i landet.

 

Det här var den lösningen vi också ville ha från åländsk sidan men som omöjliggjordes eftersom tjänstemän på arbets- och näringsministeriet sett till att Åland exkluderats från systemet med hänvisning till att Åland har självstyrelse i frågorna. Juridiskt är det helt riktigt. Staten har ingen skyldighet att stöda projekt på Åland, men man har en möjlighet att göra det.

 

Därför behövdes en speciallösning som nåddes efter mycket möda. Men trots den överenskommelsen krävdes hårda nypor av den dåvarande näringsministern Jan Vapaavuori för att få sina tjänstemän på ministeriet att bereda det man politiskt hade kommit överens.

 

Till sist kom ändå propositionen till riksdagen där den landade i ekonomiutskottet. Men där gjordes ett nytt försök av samma tjänstemän att torpedera systemet. Enligt uppgifter, som jag dock inte själv kan bekräfta, lär tjänstemännen till och med ha fört fram osanningar inför utskottet. Det åländska utlåtandet vägde dock tyngre och lagen godkändes.

 

Efter det skulle lagen implementeras av samma tjänstemän. Medan man på landskapsregeringen snabbt blev klar med sina delar så hände i praktiken ingenting på arbets- och näringsministeriet. Tjänstemännen där svarade varken på landskapsregeringens frågor per e-post eller brev, trots att riksdagens ekonomiutskott uttryckligen sagt att det måste finnas ett tätt samarbete mellan Åland och ministeriet.

 

I höstas och i vinter har nya bekymmer uppkommit på tjänstemannanivå. Det har varit som att fäkta mot väderkvarnar. Då man väl löst problemen, ploppar nya upp eller så börjar det om från början eftersom ministrarna byts ut. Efter att i åtta år motverkat detta fanns nu äntligen de externa förutsättningarna för tjänstemännen att skjuta det i sank. Uselt budgetläge och inga budgeterade pengar för projekten, att staten nu kör ner sitt egna allmänna stödsystem för vindkraft samt att staten redan uppfyllt 2020-målen om förnyelsebar energi.

 

Jag aldrig sett något liknande och där tjänstemän med sådan systematik motarbetat det som politiker har bestämt. Juridiskt har de dock inte gjort fel eftersom ansvarige ministern sist och slutligen backade upp deras linje, antagligen för att ärendet tekniskt är så komplicerat att han litade på tjänstemännens då de fortsättningsvis hävdade att projekten var olagliga att genomföra. Vi är flera som slitit som djur för att få det här klart, men nu föll det ihop. Vetskapen om att den här saken hade löst sig om vi bara haft andra tjänstemän på arbets- och näringsministeriet som ansvarat för ärendet gör mig såväl frustrerad, ledsen som bekymrad.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30