Carunas pantfångar

08.02.2016 kl. 09:25
En fungerande infrastruktur är a och o för ett modernt samhälle. Vi behöver vägar och annan infrastruktur för att vi ska kunna förflytta både människor och varor. Vi behöver dataförbindelser och framför allt ett fungerande elnät.

Stormen julannandag 2011 visade hur sårbart vårt elöverföringsnät är. Det ledde till en ny lagstiftning där bland annat andelen jordkablar för elöverföring ökas och försnabbade investeringar i elnätet krävs. Att detta kostar och att elkonsumenterna i slutändan får räkningen var också känt och rapporterades i media.

 

Däremot hade ingen räknat med de chockhöjningar som elöverföringsbolaget Caruna nu aviserat. Caruna, som till 80 procent ägs av utländska investerare, köpte som bekant Fortums elnät och har därför monopol på cirka 20 procent av elöverföringen i Finland. Resterande 80 procent behärskas också av monopolföretag men de är ofta lokalt ägda elproducenter där kommuner och andra lokala aktörer har ett stort inflytande. Caruna är det enda bolaget som aviserat om jättehöjningar som enligt uppgifter från Carunas kunder kan uppgå till över 40 procent! De övriga elöverföringsbolagen gör inga stora förändringar i sin prissättning. I Österbotten är det elkonsumenter i Närpes, Kaskö och Kristinestad som är Carunas pantfångar.

 

Det som är så upprörande att är att elkunden inte har något annat val än att betala. På grund av monopolsituationen kan konsumenterna inte göra som i en normal affärssituation, att rösta med fötterna och byta bolag. Om ett annat servicebolag höjde sina priser med 40 procent, skulle de mycket snabbt märka att konsumenterna bytt bolag och försvunnit.

 

Det är helt klart, att vår lagstiftning inte räcker till för denna situation. Näringslivsministern har reagerat och begärt en utredning från Energimyndigheten. Riksdagens Ekonomiutskott kommer att göra samma sak. Konsumentombudsmannen diskuterar som bäst med Carunas ledning om prishöjningen.

 

Vi måste reglera elöverföringen striktare i framtiden. Vi måste sätta ett tak på prishöjningarna. Vi måste ompröva Energimyndighetens färska beslut om att tillåta att elöverföringsbolagen tar ut en större vinst. Det system som fungerat med Fortum, där staten är majoritetsägare, fungerar inte nu när utländska investerare utan långvariga intressen i Finland tagit över. Vanliga elkonsumenter, företag och framför allt växthusodlarna har kommit i kläm på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Det krävs en förändring.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35