Nu behövs framtidstro

07.02.2016 kl. 00:30
Vi har en gemensam viktig uppgift. Att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär.

Ekonomin, vårdreformen, arbetsmarknadsläget, utbildningen, flyktingkrisen och EU kommer att vara de stora frågorna under riksdagens vårsession. För egen del hoppas jag också att det allt negativare samhällsklimatet skulle stämma till eftertanke hos såväl beslutsfattare som hos folket. Vi har en gemensam viktig uppgift. Att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär.

 

Svenska riksdagsgruppen besökte i veckan asylmottagningen i Evitskog långt ute på Kyrkslätts landsbygd. Där vistas runt 300 män i åldern 18 till dryga 50, alla med sin egen historia och med spänd förväntan hur det ska gå med möjligheten att få uppehållstillstånd i Finland.

 

Vi diskuterade med ett flertal av dem och fick höra deras historia och tankar just nu. Det gick inte att ta miste på den tacksamhet de kände över att få vara i ett land där det råder fred, där man inte behöver vara rädd för dagligt våld, hot och förföljelse. En ung man berättade att han jobbat som barberare hemma i Irak, en annan att han var ingenjör, en tredje att han var statistiker o.s.v. Alla med samma önskan, att jobba i Finland och göra rätt för sig.

 

Ett stort praktiskt bekymmer som de asylsökande har liksom kvotflyktingarna, är att de inte får öppna bankkonto, om de inte har giltiga identitetsbevis. Det här har redan länge varit ett problem som de finska myndigheterna inte lyckats lösa. Det leder också till att det i praktiken blir omöjligt att ta emot ett jobb, eftersom lönen ska betalas till ett bankkonto. Det sätter m.a.o. stora käppar i hjulen och försvårar integrationen i vårt samhälle. Därför har jag och SFP efterlyst snabba åtgärder nu av regeringen. Man måste kunna utfärda någon form av identitetsbevis i de fall där det är omöjligt att kunna få den riktiga identiteten fastställd till etthundra procent, med exakt födelsetid m.m.

 

Hur som helst, självklart är att alla som söker asyl, inte kommer att få det. Men alla har rätt att få sin sak prövad på ett tillförlitligt och rättvist sätt. Finland ska också framöver respektera FN:s flyktingkonvention. Och för dem som får stanna är en god integration A och O. Arbete och språkinlärning är nycklarna här.

 

Det är också klart att flyktingsituationen i världen oroar. Det måste hittas en global lösning på kriget i Syrien och EU-länderna behöver hitta en gemensam hållbar väg, där men delar på ansvaret mellan länderna.

Det är ett faktum att det skett en mycket snabb försämring av samhällsklimatet i vårt land. Det är också ett faktum att alla våldsbrott skall fördömas, oberoende av om det är en infödd finländare eller en utlänning som begått dem. Budskapet ska vara klart, i Finland följer vi finländsk lag. Men alla med annan hudfärg eller härkomst får inte dras över samma kam eller betraktas som kriminella. Känner man sig ovälkommen leder det till utanförskap, och det kan ge bränsle för radikalisering och hat.

 

Det vi nu behöver i vårt land är framtidstro och ett positivare samhällsklimat. Regeringen måste skärpa sig. Man kunde börja med att säga Ja till Midway Alignment-projektet och Kvarkentrafiken.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35