Nu behövs framtidstro

07.02.2016 kl. 00:30
Vi har en gemensam viktig uppgift. Att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär.

Ekonomin, vårdreformen, arbetsmarknadsläget, utbildningen, flyktingkrisen och EU kommer att vara de stora frågorna under riksdagens vårsession. För egen del hoppas jag också att det allt negativare samhällsklimatet skulle stämma till eftertanke hos såväl beslutsfattare som hos folket. Vi har en gemensam viktig uppgift. Att få Finland på fötter igen och att skapa en positivare atmosfär.

 

Svenska riksdagsgruppen besökte i veckan asylmottagningen i Evitskog långt ute på Kyrkslätts landsbygd. Där vistas runt 300 män i åldern 18 till dryga 50, alla med sin egen historia och med spänd förväntan hur det ska gå med möjligheten att få uppehållstillstånd i Finland.

 

Vi diskuterade med ett flertal av dem och fick höra deras historia och tankar just nu. Det gick inte att ta miste på den tacksamhet de kände över att få vara i ett land där det råder fred, där man inte behöver vara rädd för dagligt våld, hot och förföljelse. En ung man berättade att han jobbat som barberare hemma i Irak, en annan att han var ingenjör, en tredje att han var statistiker o.s.v. Alla med samma önskan, att jobba i Finland och göra rätt för sig.

 

Ett stort praktiskt bekymmer som de asylsökande har liksom kvotflyktingarna, är att de inte får öppna bankkonto, om de inte har giltiga identitetsbevis. Det här har redan länge varit ett problem som de finska myndigheterna inte lyckats lösa. Det leder också till att det i praktiken blir omöjligt att ta emot ett jobb, eftersom lönen ska betalas till ett bankkonto. Det sätter m.a.o. stora käppar i hjulen och försvårar integrationen i vårt samhälle. Därför har jag och SFP efterlyst snabba åtgärder nu av regeringen. Man måste kunna utfärda någon form av identitetsbevis i de fall där det är omöjligt att kunna få den riktiga identiteten fastställd till etthundra procent, med exakt födelsetid m.m.

 

Hur som helst, självklart är att alla som söker asyl, inte kommer att få det. Men alla har rätt att få sin sak prövad på ett tillförlitligt och rättvist sätt. Finland ska också framöver respektera FN:s flyktingkonvention. Och för dem som får stanna är en god integration A och O. Arbete och språkinlärning är nycklarna här.

 

Det är också klart att flyktingsituationen i världen oroar. Det måste hittas en global lösning på kriget i Syrien och EU-länderna behöver hitta en gemensam hållbar väg, där men delar på ansvaret mellan länderna.

Det är ett faktum att det skett en mycket snabb försämring av samhällsklimatet i vårt land. Det är också ett faktum att alla våldsbrott skall fördömas, oberoende av om det är en infödd finländare eller en utlänning som begått dem. Budskapet ska vara klart, i Finland följer vi finländsk lag. Men alla med annan hudfärg eller härkomst får inte dras över samma kam eller betraktas som kriminella. Känner man sig ovälkommen leder det till utanförskap, och det kan ge bränsle för radikalisering och hat.

 

Det vi nu behöver i vårt land är framtidstro och ett positivare samhällsklimat. Regeringen måste skärpa sig. Man kunde börja med att säga Ja till Midway Alignment-projektet och Kvarkentrafiken.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00