SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

01.02.2016 kl. 15:29
Asylsökandens möjligheter till arbete och lön

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Asylsökandens möjligheter till arbete och lön

Till riksdagens talman

År 2015 anlände drygt 32 000 asylsökande i Finland, varav största delen är i arbetsför ålder. På grund av den stora mängden anlända asylsökande, är det av yttersta vikt att integrationsprocessen kommer igång snarast möjligt. Sysselsättning och arbete är nyckeln till en lyckad integration: arbete för med sig rutiner och ger en känsla av stabilitet i vardagen.

 

Idag måste de asylsökande som har bestyrkt identitet vänta i tre månader innan de kan börja arbeta, medan de asylsökande utan identitetshandlingar är tvungna att vänta i sex månader, enligt utlänningslagens § 79. Detta är en orimligt lång tid. Finland borde därför ta modell av Sverige, där asylsökande med hjälp av ett undantagstillstånd kan börja arbeta direkt efter ankomst.

 

Det enda problemet är dock inte enbart väntetiden, utan också möjligheten till lön. En person utan personnummer eller utan bestyrkt identitet kan ha mycket svårt att öppna ett bankkonto, och många arbetsgivare kräver bankkonto för utbetalning av lön. Det har även hänt att den utlovade arbetsplatsen inte blivit av på grund av avsaknad av bankkonto.

 

Integrationsprocessen möter därmed grundläggande hinder, i form av långa väntetider och svårigheter i att öppna bankkonto för utbetalning av lön. Dessa hinder fördröjer och försvårar integrationen, då det inte är möjligt att snabbt komma ut i arbetslivet och påbörja vardagen.

 

År 2011 tillsatte inrikesministeriet en arbetsgrupp, vars uppgift var att utreda vilka möjligheter asylsökande och andra utlänningar bosatta i Finland har i att bestyrka sin identitet i bl.a. bankärenden. Arbetsgruppen kom i sin rapport år 2012 fram till att den understöder Migrationsverkets förslag på ett betalkort för asylsökande, samt till att Finland borde överväga att bevilja identitetskort för utlänning även till de utlänningar som är beviljade uppehållstillstånd, men vars identitet inte har kunnat bestyrkas.

 

I början av år 2016 har Migrationsverket piloterat ett betalkort, till vilket asylsökandes månatliga stödsumma betalas, och vilket sedan kan användas som ett prepaid-kort i finländska affärer. Det är tekniskt möjligt att betala lön till kontot som är anslutet till betalkortet. För tillfället förbereder inrikesministeriet även en ändring i Lagen om identitetskort. Enligt ändringsförslaget skulle utlänningar kunna få ett identitetskort även om identitet inte kunnat bestyrkas, vilket skulle möjliggöra öppnandet av ett bankkonto. Ändringsförslaget skickades på remiss i oktober 2015.

 

Ändringen berör dock endast asylsökande utan identitetsbevis som redan beviljats uppehållstillstånd, och underlättar därmed inte utbetalning av lön till dem som ännu väntar på beslut.

 

Tusentals arbetsföra asylsökande tvingas passivt vänta i mottagningscentralerna, fastän det finns både vilja och möjlighet till sysselsättning. Det är motiverat att ta till snabba åtgärder för att börja integrationsprocessen och därmed underlätta asylsökandes möjligheter till arbete snarast möjligt.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad ämnar regeringen göra för att försnabba och underlätta sysselsättningen av asylsökande så att integrationsprocessen kommer igång snabbast möjligt?

 

Vad ämnar regeringen göra för att försnabba ibruktagandet av lönebetalning till betalkortet samt försnabba det förberedande arbetet för att underlätta öppnandet av bankkonto för personer utan bestyrkt identitet?

 

Helsingfors den 1 februari 2016

Anders Adlercreutz /sv

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00