SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

01.02.2016 kl. 15:29
Asylsökandens möjligheter till arbete och lön

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Asylsökandens möjligheter till arbete och lön

Till riksdagens talman

År 2015 anlände drygt 32 000 asylsökande i Finland, varav största delen är i arbetsför ålder. På grund av den stora mängden anlända asylsökande, är det av yttersta vikt att integrationsprocessen kommer igång snarast möjligt. Sysselsättning och arbete är nyckeln till en lyckad integration: arbete för med sig rutiner och ger en känsla av stabilitet i vardagen.

 

Idag måste de asylsökande som har bestyrkt identitet vänta i tre månader innan de kan börja arbeta, medan de asylsökande utan identitetshandlingar är tvungna att vänta i sex månader, enligt utlänningslagens § 79. Detta är en orimligt lång tid. Finland borde därför ta modell av Sverige, där asylsökande med hjälp av ett undantagstillstånd kan börja arbeta direkt efter ankomst.

 

Det enda problemet är dock inte enbart väntetiden, utan också möjligheten till lön. En person utan personnummer eller utan bestyrkt identitet kan ha mycket svårt att öppna ett bankkonto, och många arbetsgivare kräver bankkonto för utbetalning av lön. Det har även hänt att den utlovade arbetsplatsen inte blivit av på grund av avsaknad av bankkonto.

 

Integrationsprocessen möter därmed grundläggande hinder, i form av långa väntetider och svårigheter i att öppna bankkonto för utbetalning av lön. Dessa hinder fördröjer och försvårar integrationen, då det inte är möjligt att snabbt komma ut i arbetslivet och påbörja vardagen.

 

År 2011 tillsatte inrikesministeriet en arbetsgrupp, vars uppgift var att utreda vilka möjligheter asylsökande och andra utlänningar bosatta i Finland har i att bestyrka sin identitet i bl.a. bankärenden. Arbetsgruppen kom i sin rapport år 2012 fram till att den understöder Migrationsverkets förslag på ett betalkort för asylsökande, samt till att Finland borde överväga att bevilja identitetskort för utlänning även till de utlänningar som är beviljade uppehållstillstånd, men vars identitet inte har kunnat bestyrkas.

 

I början av år 2016 har Migrationsverket piloterat ett betalkort, till vilket asylsökandes månatliga stödsumma betalas, och vilket sedan kan användas som ett prepaid-kort i finländska affärer. Det är tekniskt möjligt att betala lön till kontot som är anslutet till betalkortet. För tillfället förbereder inrikesministeriet även en ändring i Lagen om identitetskort. Enligt ändringsförslaget skulle utlänningar kunna få ett identitetskort även om identitet inte kunnat bestyrkas, vilket skulle möjliggöra öppnandet av ett bankkonto. Ändringsförslaget skickades på remiss i oktober 2015.

 

Ändringen berör dock endast asylsökande utan identitetsbevis som redan beviljats uppehållstillstånd, och underlättar därmed inte utbetalning av lön till dem som ännu väntar på beslut.

 

Tusentals arbetsföra asylsökande tvingas passivt vänta i mottagningscentralerna, fastän det finns både vilja och möjlighet till sysselsättning. Det är motiverat att ta till snabba åtgärder för att börja integrationsprocessen och därmed underlätta asylsökandes möjligheter till arbete snarast möjligt.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vad ämnar regeringen göra för att försnabba och underlätta sysselsättningen av asylsökande så att integrationsprocessen kommer igång snabbast möjligt?

 

Vad ämnar regeringen göra för att försnabba ibruktagandet av lönebetalning till betalkortet samt försnabba det förberedande arbetet för att underlätta öppnandet av bankkonto för personer utan bestyrkt identitet?

 

Helsingfors den 1 februari 2016

Anders Adlercreutz /sv

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30