Vill Vasa inte bli huvudort?

31.01.2016 kl. 12:52
Denna vecka har jag i likhet med många andra läst utredningsman Lauri Tarastis rapport om hur regionförvaltningen och de nya självstyrelseområdena ska förverkligas. Det är skäl att komma ihåg att det fortfarande bara handlar om en utredning som tillställts regeringen och att de politiska besluten saknas. Utredningsmannens rapport kommer ända sannolikt att prägla besluten. Med tanke på den ytterst strama tidtabellen har Tarasti gjort ett omfattande arbete

De österbottniska kommunerna ger i dagarna också sina svar till regeringen om reformen med självstyrelseområden och social- och hälsovårdsreformen. De österbottniska fullmäktigeförsamlingar som hittills gett urlåtande har ställt sig bakom ett eget självstyrelseområde, landskapet Österbotten, och betonat bland annat vikten av att vi också i framöver har ett fulljoursjukhus i Vasa. Det går hand i hand med vad såväl Österbottens förbund som Vasa sjukvårdsdistrikt sagt. Enighet i utlåtandena från området är alltid en styrka när den politiska behandlingen fortsätter.

 

Risken finns ändå att vi inte alls är så eniga när alla kommuner gett sina utlåtanden. När stadstyrelsen i Vasa senaste måndag behandlade svaret till regeringen, slog de fast att det enligt Vasa stads uppfattning skulle vara mycket motiverat att ordna de självstyrande områdena på ett större område än landskapen. Utlåtandet kan inte tolkas på något annat sätt än att den tilltänkta huvudorten i det österbottniska självstyrelseområdet upplever det som en dålig idé att vi får ett eget självstyrelseområde och att vi själva drar upp riktlinjerna för hur regionen ska utvecklas. Och om huvudorten själv inte tror på sina möjligheter så kommer det garanterat att noteras på regeringshåll.

 

Tanken att självstyrelseområden borde vara större än landskapen är inte ny. I synnerhet samlingspartiet har drivit färre områden är de 18 som nämns i regeringens linjedragning från 7.11.2015. Det var också den frågan som orsakade den regeringskris vi såg i höstas. Eftersom Vasa stads utlåtande knappast kan ses som en allmänpolitisk viljeyttring, utan naturligvis berör Vasa stad och dess uppland, så måste utlåtandet tolkas som att Vasa vill ha ett självstyrelseområde som omfattar gamla Vasa län. Med dagens politiska maktkonstellation så innebär detta att den nya huvudorten för ett sådant självstyrelseområde med största sannolikhet blir Seinäjoki. Vad vinner Vasa och Österbotten på en sådan lösning?

 

Det blir intressant att se vad Vasas fullmäktige säger på sitt möte på måndag. Vasas representanter i såväl Österbottens förbund som i Vasa sjukvårdsdistrikt har precis som resten av landskapets hävdat att vi ska ha vårt eget självstyrelseområde. Tänk om Centern och Samlingspartiet redan har en plan för att göra Seinäjoki till huvudort och nu endast väntar på att Vasa ansluter sig? Vill Vasa alls vara huvudort i ett eget landskap?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00