Vill Vasa inte bli huvudort?

31.01.2016 kl. 12:52
Denna vecka har jag i likhet med många andra läst utredningsman Lauri Tarastis rapport om hur regionförvaltningen och de nya självstyrelseområdena ska förverkligas. Det är skäl att komma ihåg att det fortfarande bara handlar om en utredning som tillställts regeringen och att de politiska besluten saknas. Utredningsmannens rapport kommer ända sannolikt att prägla besluten. Med tanke på den ytterst strama tidtabellen har Tarasti gjort ett omfattande arbete

De österbottniska kommunerna ger i dagarna också sina svar till regeringen om reformen med självstyrelseområden och social- och hälsovårdsreformen. De österbottniska fullmäktigeförsamlingar som hittills gett urlåtande har ställt sig bakom ett eget självstyrelseområde, landskapet Österbotten, och betonat bland annat vikten av att vi också i framöver har ett fulljoursjukhus i Vasa. Det går hand i hand med vad såväl Österbottens förbund som Vasa sjukvårdsdistrikt sagt. Enighet i utlåtandena från området är alltid en styrka när den politiska behandlingen fortsätter.

 

Risken finns ändå att vi inte alls är så eniga när alla kommuner gett sina utlåtanden. När stadstyrelsen i Vasa senaste måndag behandlade svaret till regeringen, slog de fast att det enligt Vasa stads uppfattning skulle vara mycket motiverat att ordna de självstyrande områdena på ett större område än landskapen. Utlåtandet kan inte tolkas på något annat sätt än att den tilltänkta huvudorten i det österbottniska självstyrelseområdet upplever det som en dålig idé att vi får ett eget självstyrelseområde och att vi själva drar upp riktlinjerna för hur regionen ska utvecklas. Och om huvudorten själv inte tror på sina möjligheter så kommer det garanterat att noteras på regeringshåll.

 

Tanken att självstyrelseområden borde vara större än landskapen är inte ny. I synnerhet samlingspartiet har drivit färre områden är de 18 som nämns i regeringens linjedragning från 7.11.2015. Det var också den frågan som orsakade den regeringskris vi såg i höstas. Eftersom Vasa stads utlåtande knappast kan ses som en allmänpolitisk viljeyttring, utan naturligvis berör Vasa stad och dess uppland, så måste utlåtandet tolkas som att Vasa vill ha ett självstyrelseområde som omfattar gamla Vasa län. Med dagens politiska maktkonstellation så innebär detta att den nya huvudorten för ett sådant självstyrelseområde med största sannolikhet blir Seinäjoki. Vad vinner Vasa och Österbotten på en sådan lösning?

 

Det blir intressant att se vad Vasas fullmäktige säger på sitt möte på måndag. Vasas representanter i såväl Österbottens förbund som i Vasa sjukvårdsdistrikt har precis som resten av landskapets hävdat att vi ska ha vårt eget självstyrelseområde. Tänk om Centern och Samlingspartiet redan har en plan för att göra Seinäjoki till huvudort och nu endast väntar på att Vasa ansluter sig? Vill Vasa alls vara huvudort i ett eget landskap?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00