Vill Vasa inte bli huvudort?

31.01.2016 kl. 12:52
Denna vecka har jag i likhet med många andra läst utredningsman Lauri Tarastis rapport om hur regionförvaltningen och de nya självstyrelseområdena ska förverkligas. Det är skäl att komma ihåg att det fortfarande bara handlar om en utredning som tillställts regeringen och att de politiska besluten saknas. Utredningsmannens rapport kommer ända sannolikt att prägla besluten. Med tanke på den ytterst strama tidtabellen har Tarasti gjort ett omfattande arbete

De österbottniska kommunerna ger i dagarna också sina svar till regeringen om reformen med självstyrelseområden och social- och hälsovårdsreformen. De österbottniska fullmäktigeförsamlingar som hittills gett urlåtande har ställt sig bakom ett eget självstyrelseområde, landskapet Österbotten, och betonat bland annat vikten av att vi också i framöver har ett fulljoursjukhus i Vasa. Det går hand i hand med vad såväl Österbottens förbund som Vasa sjukvårdsdistrikt sagt. Enighet i utlåtandena från området är alltid en styrka när den politiska behandlingen fortsätter.

 

Risken finns ändå att vi inte alls är så eniga när alla kommuner gett sina utlåtanden. När stadstyrelsen i Vasa senaste måndag behandlade svaret till regeringen, slog de fast att det enligt Vasa stads uppfattning skulle vara mycket motiverat att ordna de självstyrande områdena på ett större område än landskapen. Utlåtandet kan inte tolkas på något annat sätt än att den tilltänkta huvudorten i det österbottniska självstyrelseområdet upplever det som en dålig idé att vi får ett eget självstyrelseområde och att vi själva drar upp riktlinjerna för hur regionen ska utvecklas. Och om huvudorten själv inte tror på sina möjligheter så kommer det garanterat att noteras på regeringshåll.

 

Tanken att självstyrelseområden borde vara större än landskapen är inte ny. I synnerhet samlingspartiet har drivit färre områden är de 18 som nämns i regeringens linjedragning från 7.11.2015. Det var också den frågan som orsakade den regeringskris vi såg i höstas. Eftersom Vasa stads utlåtande knappast kan ses som en allmänpolitisk viljeyttring, utan naturligvis berör Vasa stad och dess uppland, så måste utlåtandet tolkas som att Vasa vill ha ett självstyrelseområde som omfattar gamla Vasa län. Med dagens politiska maktkonstellation så innebär detta att den nya huvudorten för ett sådant självstyrelseområde med största sannolikhet blir Seinäjoki. Vad vinner Vasa och Österbotten på en sådan lösning?

 

Det blir intressant att se vad Vasas fullmäktige säger på sitt möte på måndag. Vasas representanter i såväl Österbottens förbund som i Vasa sjukvårdsdistrikt har precis som resten av landskapets hävdat att vi ska ha vårt eget självstyrelseområde. Tänk om Centern och Samlingspartiet redan har en plan för att göra Seinäjoki till huvudort och nu endast väntar på att Vasa ansluter sig? Vill Vasa alls vara huvudort i ett eget landskap?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50