Pressmeddelande

Bygger vi första, andra och tredje klassens landskap?

26.01.2016 kl. 14:46

Enligt planerna för social- och hälsovårdsreformen kommer Finland framöver att delas upp i 18 landskap, varav 15 har ansvar för anordnandet av sjukvården, och tolv har sjukhus som erbjuder dygnetruntjour. Enligt Tarastis utredning ska endast tolv av dessa landskap framöver ha ett räddningsväsende. Det ser SFP ordförande, riksdagsledamot Carl Haglund som en oroväckande signal.

- Har regeringen som avsikt att vi framöver endast har 12 fullvärdiga landskap? Det verkar som om man håller på att dela upp Finland i första, andra och tredje klassens landskap, konstaterar SFP:s ordförande Carl Haglund.

Utredningsman, minister Lauri Tarasti överlämnade idag tisdag sin utredning om samordnandet av statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen till kommun- och reformminister Anu Vehviläinen.

Centralt i utredningen är överförandet av kommunernas och NTM-centralernas uppgifter till landskapen. Utredningen gjordes som en intensivövning på endast sex veckor, och på grund av tidtabellen avstod man från att ta ställning till såväl definitionen av självstyre som en språkkonsekvensbedömning. Haglund förutsätter att regeringen gör de nödvändiga konsekvensbedömningarna i den fortsatta beredningen.

- Det blir sällan goda resultat av förhastade processer. Jag ifrågasätter hur heltäckande utredningen kan vara då Tarasti tvingats göra den med en så stram tidtabell. Har utredningen till exempel hunnit ta i beaktande hur grundlagsenligt det är att ha landskap med olika ansvarsnivå, reformens kostnadseffekter eller vad centrerandet av räddningsväsendet har för effekt på tillgången till svenskspråkig service, frågar Haglund.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.

15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00