Bygger vi första, andra och tredje klassens landskap?

26.01.2016 kl. 14:46
Enligt planerna för social- och hälsovårdsreformen kommer Finland framöver att delas upp i 18 landskap, varav 15 har ansvar för anordnandet av sjukvården, och tolv har sjukhus som erbjuder dygnetruntjour. Enligt Tarastis utredning ska endast tolv av dessa landskap framöver ha ett räddningsväsende. Det ser SFP ordförande, riksdagsledamot Carl Haglund som en oroväckande signal.

- Har regeringen som avsikt att vi framöver endast har 12 fullvärdiga landskap? Det verkar som om man håller på att dela upp Finland i första, andra och tredje klassens landskap, konstaterar SFP:s ordförande Carl Haglund.

 

Utredningsman, minister Lauri Tarasti överlämnade idag tisdag sin utredning om samordnandet av statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen till kommun- och reformminister Anu Vehviläinen.

Centralt i utredningen är överförandet av kommunernas och NTM-centralernas uppgifter till landskapen. Utredningen gjordes som en intensivövning på endast sex veckor, och på grund av tidtabellen avstod man från att ta ställning till såväl definitionen av självstyre som en språkkonsekvensbedömning. Haglund förutsätter att regeringen gör de nödvändiga konsekvensbedömningarna i den fortsatta beredningen.

 

- Det blir sällan goda resultat av förhastade processer. Jag ifrågasätter hur heltäckande utredningen kan vara då Tarasti tvingats göra den med en så stram tidtabell. Har utredningen till exempel hunnit ta i beaktande hur grundlagsenligt det är att ha landskap med olika ansvarsnivå, reformens kostnadseffekter eller vad centrerandet av räddningsväsendet har för effekt på tillgången till svenskspråkig service, frågar Haglund.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00