Nytt försök för samhällsfördraget

23.01.2016 kl. 12:10
I tisdags meddelade Finlands näringsliv EK att de är redo att göra ännu ett försök att nå ett s.k. samhällsfördrag.

Samhällsfördraget är en tänkt uppgörelse mellan löntagar- och arbetsgivarorganisationerna, understödd av regeringen, om de framtida spelreglerna på arbetsmarknaden som ska vara ambitiös nog för att på riktigt kunna stärka landets konkurrenskraft.

 

Fackförbunden Akava och STTK meddelade omedelbart att de kommer till förhandlingsbordet. Det sista fackförbundet FFC meddelade senare på dagen att de också är intresserade av nya förhandlingar. Det är bra.

 

Jag var överraskad då förhandlingarna om fördraget havererade i höstas. I ett samtal i slutet av oktober med STTK:s ordförande Antti Palola var han så positiv att jag uppfattade att allt var så gott som klappat och klart. Palola sa då att uppgörelsen om samhällsfördraget kommer innebära en minimal lönehöjning för arbetstagarna under 2016, inga lönehöjningar 2017 samt lokala avtal i utbyte mot att regeringens s.k. ”tvångslagar” dras tillbaka.

 

För mig lät detta som en rimlig kompromiss där alla fått något och alla gett något, men som sammantaget kunde vara ambitiöst nog för att på allvar kunde höja konkurrenskraften. Två veckor efter samtalet med Palola havererade dock förhandlingarna abrupt och oväntat. Det är ändå troligt att en ny överenskommelse kommer vara snarlik den som senast föll.

 

Cynikerna muttrar redan att varför skulle det bli något den här gången då det varit så nära förr men alltid fallit. Jag tror, och hoppas, att den här gången är annorlunda eftersom allmänhetens förväntningar nu är så höga att dessa parter ska kunna sätta sig ner och komma överens i ett för Finland allvarligt ekonomiskt läge.

 

Det finns dock två problematiska faktorer. Det första är prestige, det andra opportunistiska partipolitiska rävspel. Flera av de inblandade i arbetsmarknadsdiskussionerna har tydliga kopplingar till vissa riksdagspartier där ena sitter i regering och andra i opposition. Det är viktigt att arbetsmarknadsparterna är storsinta nog och låter den politiska debatten föras i riksdagen och inte i arbetsmarknadsförhandlingarna. För om man också ser arbetsmarknadsförhandlingarna som ett schackbord där man positionerar sig inför nästa riksdagsval är vi alla illa ute. Vi har helt enkelt inte råd att vänta tre och ett halvt år innan vi gör ett nytt försök eftersom dagens globaliserade värld snurrar på oavsett om Finland är med eller inte. Små länder som Finland och Sverige klarar sig inte i den globala konkurrensen om vi inte fokuserar och samarbetar tillsammans.

Just därför behöver prestige och partipolitik nu läggas åt sidan i förhandlingarna.

 

För 14 år sedan var det alltid frågan vilken arbetsmarknadskonflikt som först skulle landa på riksförlikningsmannens bord. En med sjömansunionen som part, eller en med stuvarnas fackförbund AKT som part. Sjömansunionen och Finlands redare har sedermera hittat varandra eftersom man tillsammans gjorde en omvärldsanalys som visade att ingen av parterna gynnas långsiktigt av en konflikt. Jag lyfter på hatten åt sjömansunionen och Finlands redare för detta. Det här är något resten av Finland behöver ta lärdom av. Samarbete är vägen framåt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30