Nytt försök för samhällsfördraget

23.01.2016 kl. 12:10
I tisdags meddelade Finlands näringsliv EK att de är redo att göra ännu ett försök att nå ett s.k. samhällsfördrag.

Samhällsfördraget är en tänkt uppgörelse mellan löntagar- och arbetsgivarorganisationerna, understödd av regeringen, om de framtida spelreglerna på arbetsmarknaden som ska vara ambitiös nog för att på riktigt kunna stärka landets konkurrenskraft.

 

Fackförbunden Akava och STTK meddelade omedelbart att de kommer till förhandlingsbordet. Det sista fackförbundet FFC meddelade senare på dagen att de också är intresserade av nya förhandlingar. Det är bra.

 

Jag var överraskad då förhandlingarna om fördraget havererade i höstas. I ett samtal i slutet av oktober med STTK:s ordförande Antti Palola var han så positiv att jag uppfattade att allt var så gott som klappat och klart. Palola sa då att uppgörelsen om samhällsfördraget kommer innebära en minimal lönehöjning för arbetstagarna under 2016, inga lönehöjningar 2017 samt lokala avtal i utbyte mot att regeringens s.k. ”tvångslagar” dras tillbaka.

 

För mig lät detta som en rimlig kompromiss där alla fått något och alla gett något, men som sammantaget kunde vara ambitiöst nog för att på allvar kunde höja konkurrenskraften. Två veckor efter samtalet med Palola havererade dock förhandlingarna abrupt och oväntat. Det är ändå troligt att en ny överenskommelse kommer vara snarlik den som senast föll.

 

Cynikerna muttrar redan att varför skulle det bli något den här gången då det varit så nära förr men alltid fallit. Jag tror, och hoppas, att den här gången är annorlunda eftersom allmänhetens förväntningar nu är så höga att dessa parter ska kunna sätta sig ner och komma överens i ett för Finland allvarligt ekonomiskt läge.

 

Det finns dock två problematiska faktorer. Det första är prestige, det andra opportunistiska partipolitiska rävspel. Flera av de inblandade i arbetsmarknadsdiskussionerna har tydliga kopplingar till vissa riksdagspartier där ena sitter i regering och andra i opposition. Det är viktigt att arbetsmarknadsparterna är storsinta nog och låter den politiska debatten föras i riksdagen och inte i arbetsmarknadsförhandlingarna. För om man också ser arbetsmarknadsförhandlingarna som ett schackbord där man positionerar sig inför nästa riksdagsval är vi alla illa ute. Vi har helt enkelt inte råd att vänta tre och ett halvt år innan vi gör ett nytt försök eftersom dagens globaliserade värld snurrar på oavsett om Finland är med eller inte. Små länder som Finland och Sverige klarar sig inte i den globala konkurrensen om vi inte fokuserar och samarbetar tillsammans.

Just därför behöver prestige och partipolitik nu läggas åt sidan i förhandlingarna.

 

För 14 år sedan var det alltid frågan vilken arbetsmarknadskonflikt som först skulle landa på riksförlikningsmannens bord. En med sjömansunionen som part, eller en med stuvarnas fackförbund AKT som part. Sjömansunionen och Finlands redare har sedermera hittat varandra eftersom man tillsammans gjorde en omvärldsanalys som visade att ingen av parterna gynnas långsiktigt av en konflikt. Jag lyfter på hatten åt sjömansunionen och Finlands redare för detta. Det här är något resten av Finland behöver ta lärdom av. Samarbete är vägen framåt.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00