Stöveltramp hörs återigen i Europa

18.01.2016 kl. 08:00
Det är många som har frågat sig hur det var möjligt för Hitler att komma till makten. Varför gjordes inget för att stoppa honom och alla fasansfullheter. Under Hitlers tid vid makten gjordes så omänskliga och brutala dåd som man inte ens trodde var möjliga att uppfinna

Att de sedan genomfördes med sådan systematik gör en förskräckt över hur ond människan kan vara. Jag har besökt Auschwitz, lastplatsen till Treblinka, där ghettot i Warszawa stod och sett det med egna ögon. Det är svårt att ta till sig.

 

Det var de små underlåtelserna som banade väg för Hitlermakten. Demokratin avskaffades inte över en natt. Det gjordes med små steg där medmänskligheten, solidariteten och det sunda förnuftet sakta, välregisserat och manipulerat ersattes med misstänksamhet, förakt och rädsla. Då stöveltrampen väl hördes var det redan försent.

 

Ljudet av stöveltramp hörs återigen i Europa på olika håll och på olika sätt. I Polen agerar den nya ultra-högerregeringen med kraft och snabbhet då man nu försöker montera ner stabila och oberoende institutioner. Man inskränker medias frihet och domstolsväsendets oberoende. EU-kommissionen inledde därför förra veckan en granskning mot Polen om man bryter mot reglerna. Det här är bra. Det borde EU-kommissionen redan ha gjort mot Ungern eftersom landet redan i flera år vandrat den väg som Polen nu vill följa.

 

Utrikesminister Timo Soini raljerar nu mot EU-kommissionen och ifrågasätter beslutet att reagera mot Polen. Det är Polens interna angelägenhet om man vill inskränka rättsstaten och medias frihet, tycker Timo Soini. Han har fel.

 

Det är EU:s skyldighet att reagera då rättsstaten är under attack. EU är framförallt ett fredsprojekt och EU-kommissionen är den, också av Finland, utsedda beskyddaren över att medlemskriterierna också upprätthålls då länder blivit medlemmar.

 

Det första medlemskriteriet handlar om att medlemsländerna måste ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Soinis utspel är därför både kortsiktigt och historielöst. Europa har varit tyst förr då demokratin nedmonterats i länder. Det får vi aldrig vara igen.

 

Också på andra ställen sker saker som jag bara för ett par månader sedan inte trodde skulle vara möjliga. I Danmark har man stiftat en lag som ger polisen möjlighet att beslagta flyktingars ägodelar och pengar för att de ska kunna betala för sitt uppehälle medan deras rätt till asyl prövas.

 

Också i Finland sker saker som jag till nyligen inte trodde att skulle kunna hända. De senaste veckorna har medborgargarden uppkommit på ett flertal orter runt om i landet. Gruppen som kallar sig Soldiers of Odin och till majoriteten består av unga män i svarta bomber-, huv- eller skinnjackor vill hjälpa polisen att upprätthålla lag och ordning. Sådana gatupatruller har Finland inte sett sedan skyddskårerna på 1930-talet. Trots det så välkomnar justitieminister Jari Lindström gruppens insats. Man tror inte att det är sant. Det är polisen, ingen annan, som ska vara gruppen med ansvar att lag och ordning upprätthålls. Därför borde justitieminister Lindström i stället säga att det är dags för Odinkillarna att gå hem igen.

 

Vi får inte låta oss avtrubbas och låta det som skulle ha varit omöjligt för ett år sedan bli normalt idag. För det är de små underlåtelserna som banar väg för icke-demokratiska krafter. Vi behöver vara på vår vakt och inte lura oss i rädslans fällor och populismens förförande enkla lösningar på svåra frågor. Vi måste visa att vi har lärt oss av historien.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30