EU:s skyldighet att reagera på Polen

14.01.2016 kl. 14:53
Riksdagsledamot Mats Löfström till utrikesminister Timo Soini: Att reagera på händelserna i Polen, där rättstaten nu nagelfars, är inte bara en möjlighet, det är en skyldighet.

 

 

Utrikesminister Timo Soini ifrågasätter EU-kommissionens beslut att reagera på Polens inskränkning i rättstaten och medias frihet.

 

– Att reagera på händelserna i Polen, där rättstaten nu nagelfars, är inte bara en möjlighet, det är en skyldighet. Vi talar om grundläggande rättigheter som domstolsväsendets oavhängighet och pressfriheten som nu inskränks av regeringen i Polen. EU och omvärlden kan inte vara statister då sådant sker eftersom vi i Europas historia har sett vad det kan leda till, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

Varje EU-land måste uppfylla Köpenhamnskriterierna för att kunna bli medlem av EU. Det första av de tre kriterierna är att landet måste ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

– EU:s medlemskriterier måste gälla också efter att länder har blivit EU-medlemmar, annars är ju kriterierna helt meningslösa. EU-kommissionen har i egenskap av sin roll som beskyddare av EU:s grundfördrag en skyldighet att ingripa i frågan. Kommissionen borde ha gjort det också med Ungern och bör med samma motivering som för Polen också granska Ungern, säger Löfström.

SFP:s och Svenska riksdagsgruppens internationella utskott träffade igår nuvarande EU-ordförandelandet Hollands ambassadör i Finland där bland annat situationen i Polen diskuterades.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00