Spörsmål om sjöfart och bidöd

13.01.2016 kl. 11:13
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har till riksdagens talman inlämnat två skriftliga spörsmål om sjöfart och förhindrande av bidöd

Det ena spörsmålet gäller en fråga till regeringen gällande tidtabellen för Finlands ratificering av Nairobikonventionen. Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s Nairobikonvention om borttagning av vrak (the Nairobi International Convention on the Removal of Wrecks, 2007) trädde i kraft den 14 april 2015 och betyder att fartyg större än 300 bruttoton som är registrerat i ett land som ratificerat konventionen eller trafikerer ett land som har ratificerat konventionen behöver ha en försäkring som möter konventionens krav.

 

Finland har inte ännu ratificerat konventionen. Däremot har länder dit finskflaggade fartyg bedriver trafik ratificerat den. Det betyder att konventionen i praktiken redan berör finländska och åländska redare. Dessa redare och fartyg behöver ha ett s.k. ”blue card” (garanti för tecknad försäkring) för att kunna trafikera territorialvatten i länder såsom ex. Danmark, Storbritannien eller Tyskland, som alla redan har ratificerat konventionen.

 

Enbart sjöfartsmyndigheter i länder som har ratificerat konventionen har möjlighet att utfärda dessa garantier (”blue cards”) över relevant försäkringsskydd. Flera finländska rederier som tecknat en ”wreck removal” försäkring till sina fartyg har inte möjlighet att verifiera försäkringen hos Trafi. I stället behöver de vända sig utanför Finland till länder som ratificerat konventionen för erhållande av ”blue card” (t.ex. Cook Island). Detta innebär betydande olägenhet och extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg.

 

 

-          Det är viktigt att Finland snabbt ratificerar konventionen. I höst meddelade tjänstemän på kommunikationsministeriet att konventionens ratificering skulle vara klar under 2015. Men ännu har en sådan proposition inte kommit till riksdagen. Det är viktigt att det nu sker i snabb ordning eftersom det innebär onödiga extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

Det andra spörsmålet gäller förhindrade av bidöd. De senaste åren har bisamhällen dött ut i allt större skala världen över. Fenomenet, som fått namnet colony-collapse disorder (CCD), har även synts i Europa. Europeiska kommissionen förbjöd våren 2013 användningen av produkter som innehåller neonikotinoiderna imidakloprid, tiametoxam och klotianid och utsäde som behandlats med dem på grödor som är lockande för bi (t.ex. rybs och raps). Användningen av produkter som innehåller neonikotinoider förbjöds då de verksamma ämnena misstänktes orsaka bidöd. Beslutet grundades på Europeiska livsmedelssäkerhetsverkets (EFSA) riskbedömning enligt vilken användningen av neonikotinoider på växter som lockar bin skadar binas och andra pollinerares liv.

 

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har nyligen beviljat undantagstillstånd i Finland för användning av växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider. Detta undantag har beviljats efter ett forskningsprojekt som naturresursinstitutet Luke och livsmedelssäkeherhetsverket Evira har gjort som visat att neonikotinoiderna inte haft någon betydande påverkan på finländska bin. Därför har också Finlands biodlarförbund varit positiva till att bevilja undantag så att odlare av rybs och raps kan fortsätta använda neonikotinoider. Projektets forskare säger ändå att finländska bins påverkan av neonikotinoider inte helt kan uteslutas.

 

-          Tillståndet att använda produkter med neonikotinoider bottnar självfallet i en viktig balansgång och avvägning. Växtskyddsmedlen är av stor betydelse för jordbrukare som på så vis kan försäkra sig om att deras odlingar inte blir utsatta för skadeangrepp. Men så länge effekten av användning av neonikotinoider inte är helt fastslagen är det mycket viktigt att snabbt arbeta för att hitta ersättande medel eller metoder, samt att på alla sätt förhindra att massdöd av bin sker i Finland, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35