Spörsmål om sjöfart och bidöd

13.01.2016 kl. 11:13
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har till riksdagens talman inlämnat två skriftliga spörsmål om sjöfart och förhindrande av bidöd

Det ena spörsmålet gäller en fråga till regeringen gällande tidtabellen för Finlands ratificering av Nairobikonventionen. Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s Nairobikonvention om borttagning av vrak (the Nairobi International Convention on the Removal of Wrecks, 2007) trädde i kraft den 14 april 2015 och betyder att fartyg större än 300 bruttoton som är registrerat i ett land som ratificerat konventionen eller trafikerer ett land som har ratificerat konventionen behöver ha en försäkring som möter konventionens krav.

 

Finland har inte ännu ratificerat konventionen. Däremot har länder dit finskflaggade fartyg bedriver trafik ratificerat den. Det betyder att konventionen i praktiken redan berör finländska och åländska redare. Dessa redare och fartyg behöver ha ett s.k. ”blue card” (garanti för tecknad försäkring) för att kunna trafikera territorialvatten i länder såsom ex. Danmark, Storbritannien eller Tyskland, som alla redan har ratificerat konventionen.

 

Enbart sjöfartsmyndigheter i länder som har ratificerat konventionen har möjlighet att utfärda dessa garantier (”blue cards”) över relevant försäkringsskydd. Flera finländska rederier som tecknat en ”wreck removal” försäkring till sina fartyg har inte möjlighet att verifiera försäkringen hos Trafi. I stället behöver de vända sig utanför Finland till länder som ratificerat konventionen för erhållande av ”blue card” (t.ex. Cook Island). Detta innebär betydande olägenhet och extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg.

 

 

-          Det är viktigt att Finland snabbt ratificerar konventionen. I höst meddelade tjänstemän på kommunikationsministeriet att konventionens ratificering skulle vara klar under 2015. Men ännu har en sådan proposition inte kommit till riksdagen. Det är viktigt att det nu sker i snabb ordning eftersom det innebär onödiga extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

Det andra spörsmålet gäller förhindrade av bidöd. De senaste åren har bisamhällen dött ut i allt större skala världen över. Fenomenet, som fått namnet colony-collapse disorder (CCD), har även synts i Europa. Europeiska kommissionen förbjöd våren 2013 användningen av produkter som innehåller neonikotinoiderna imidakloprid, tiametoxam och klotianid och utsäde som behandlats med dem på grödor som är lockande för bi (t.ex. rybs och raps). Användningen av produkter som innehåller neonikotinoider förbjöds då de verksamma ämnena misstänktes orsaka bidöd. Beslutet grundades på Europeiska livsmedelssäkerhetsverkets (EFSA) riskbedömning enligt vilken användningen av neonikotinoider på växter som lockar bin skadar binas och andra pollinerares liv.

 

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har nyligen beviljat undantagstillstånd i Finland för användning av växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider. Detta undantag har beviljats efter ett forskningsprojekt som naturresursinstitutet Luke och livsmedelssäkeherhetsverket Evira har gjort som visat att neonikotinoiderna inte haft någon betydande påverkan på finländska bin. Därför har också Finlands biodlarförbund varit positiva till att bevilja undantag så att odlare av rybs och raps kan fortsätta använda neonikotinoider. Projektets forskare säger ändå att finländska bins påverkan av neonikotinoider inte helt kan uteslutas.

 

-          Tillståndet att använda produkter med neonikotinoider bottnar självfallet i en viktig balansgång och avvägning. Växtskyddsmedlen är av stor betydelse för jordbrukare som på så vis kan försäkra sig om att deras odlingar inte blir utsatta för skadeangrepp. Men så länge effekten av användning av neonikotinoider inte är helt fastslagen är det mycket viktigt att snabbt arbeta för att hitta ersättande medel eller metoder, samt att på alla sätt förhindra att massdöd av bin sker i Finland, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00