Det ena spörsmålet gäller en fråga till regeringen gällande tidtabellen för Finlands ratificering av Nairobikonventionen. Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s Nairobikonvention om borttagning av vrak (the Nairobi International Convention on the Removal of Wrecks, 2007) trädde i kraft den 14 april 2015 och betyder att fartyg större än 300 bruttoton som är registrerat i ett land som ratificerat konventionen eller trafikerer ett land som har ratificerat konventionen behöver ha en försäkring som möter konventionens krav.

Finland har inte ännu ratificerat konventionen. Däremot har länder dit finskflaggade fartyg bedriver trafik ratificerat den. Det betyder att konventionen i praktiken redan berör finländska och åländska redare. Dessa redare och fartyg behöver ha ett s.k. ”blue card” (garanti för tecknad försäkring) för att kunna trafikera territorialvatten i länder såsom ex. Danmark, Storbritannien eller Tyskland, som alla redan har ratificerat konventionen.

Enbart sjöfartsmyndigheter i länder som har ratificerat konventionen har möjlighet att utfärda dessa garantier (”blue cards”) över relevant försäkringsskydd. Flera finländska rederier som tecknat en ”wreck removal” försäkring till sina fartyg har inte möjlighet att verifiera försäkringen hos Trafi. I stället behöver de vända sig utanför Finland till länder som ratificerat konventionen för erhållande av ”blue card” (t.ex. Cook Island). Detta innebär betydande olägenhet och extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg.

-          Det är viktigt att Finland snabbt ratificerar konventionen. I höst meddelade tjänstemän på kommunikationsministeriet att konventionens ratificering skulle vara klar under 2015. Men ännu har en sådan proposition inte kommit till riksdagen. Det är viktigt att det nu sker i snabb ordning eftersom det innebär onödiga extra kostnader för rederier med fartyg under finländsk flagg, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Det andra spörsmålet gäller förhindrade av bidöd. De senaste åren har bisamhällen dött ut i allt större skala världen över. Fenomenet, som fått namnet colony-collapse disorder (CCD), har även synts i Europa. Europeiska kommissionen förbjöd våren 2013 användningen av produkter som innehåller neonikotinoiderna imidakloprid, tiametoxam och klotianid och utsäde som behandlats med dem på grödor som är lockande för bi (t.ex. rybs och raps). Användningen av produkter som innehåller neonikotinoider förbjöds då de verksamma ämnena misstänktes orsaka bidöd. Beslutet grundades på Europeiska livsmedelssäkerhetsverkets (EFSA) riskbedömning enligt vilken användningen av neonikotinoider på växter som lockar bin skadar binas och andra pollinerares liv.

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har nyligen beviljat undantagstillstånd i Finland för användning av växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider. Detta undantag har beviljats efter ett forskningsprojekt som naturresursinstitutet Luke och livsmedelssäkeherhetsverket Evira har gjort som visat att neonikotinoiderna inte haft någon betydande påverkan på finländska bin. Därför har också Finlands biodlarförbund varit positiva till att bevilja undantag så att odlare av rybs och raps kan fortsätta använda neonikotinoider. Projektets forskare säger ändå att finländska bins påverkan av neonikotinoider inte helt kan uteslutas.

-          Tillståndet att använda produkter med neonikotinoider bottnar självfallet i en viktig balansgång och avvägning. Växtskyddsmedlen är av stor betydelse för jordbrukare som på så vis kan försäkra sig om att deras odlingar inte blir utsatta för skadeangrepp. Men så länge effekten av användning av neonikotinoider inte är helt fastslagen är det mycket viktigt att snabbt arbeta för att hitta ersättande medel eller metoder, samt att på alla sätt förhindra att massdöd av bin sker i Finland, säger Mats Löfström.