Den svenska modellen

05.01.2016 kl. 10:57
För ett par år sedan diskuterade jag över en lunch med en av Sveriges vice riksbankschefer om skillnaderna mellan Sverige och Finlands ekonomier och orsakerna till att den ekonomiska krisen påverkat våra länder så olika.

För mig är den svenska hanteringen av den ekonomiska krisen och globaliseringens effekter mönsterexempel på en framgångsrik politik som jag tycker att vi i Finland borde ta lärdomar från. Sverige går som tåget och har nu en tillväxttakt som övriga Europa bara kan drömma om. De enda som inte verkar se det är, paradoxalt nog, svenskarna själva.

 

Vad är då Sveriges framgångsrecept och varför går Sverige bättre än Finland? Det finns så klart flera faktorer, både historiska och om man ser på sammansättningen av ekonomin. Sverige har helt enkelt fler ben att stå på än Finland och det är det svårt att ändra på över en natt.

 

Det finns dock en skillnad som vi har möjlighet att ändra på och det är en sak som måste lösas under det nya året 2016 - reformen av arbetsmarknadspolitiken. För mig är den tydligaste faktorn till Sveriges framgång den svenska modellen i arbetsmarknaden.  Det finns ganska långt en samsyn över partigränserna, mellan regering och opposition samt arbetsmarknadsparterna om behovet av att hålla ihop för att tillsammans skapa förutsättningar för exportindustri och företagande. Sverige är ett litet land och om man inte håller ihop så förlorar man konkurrenskraften.

 

Samma sak gäller så klart Finland, men vi saknar det här klara samförståndet. I jämförelse med Sverige, har vi i Finland en styv arbetsmarknad med betydligt mer konflikter och strejker. Dessutom finns ovilja att förnya arbetsmarknaden, trots att det nog finns ett samförstånd om att den idag inte fungerar optimalt.

 

Då man följde förra årets diskussioner mellan arbetsmarknadsparterna om ett samhällsfördrag har jag haft svårt att förstå varför det egentligen är så svårt att komma överens. Jag förstår exempelvis inte fackens motstånd mot lokala avtal, då det är så tydligt att de har varit en betydande faktor bakom Sveriges framgång. Jag skulle förstå rädslan om någon skulle föreslå en utveckling till amerikansk arbetsmarknad. Men det vi nu eftersträvar är ju att ta efter den svenska modellen. Eftersom svenskarna inte bara är rikare per capita än finländarna, utan också har en fungerande välfärdsmodell som är mer jämställd än den finska är jag ännu mer förvånad över motståndet.

 

År 2016 måste bli ett år där man lägger prestigen åt sidan och fokuserar på samarbetet. För det finns tydliga exempel på att samarbete verkar löna sig. Sedan sjömansunionen och redarna grävt ner stridsyxan har den finländska sjöfarten utvecklats tillsammans med sjöfartspolitiken. Finlands (och Ålands) handelsflotta har därför nu växt sig större än Sveriges.

 

Ett annat exempel är Finnair, ett företag som plågats av hårda strejker som inte bara lamslagit flygtrafiken utan också hotat företagets överlevnad. Nu har samförståndet tagit överhanden och resultatet är en rekrytering av 400 nya anställda. Finnair har beställt 19 stycken nya långdistansplan och ökar kapaciteten både i fjärr- och Europatrafiken (något som också kan betyda ännu fler långväga turister till Åland). Finnair kommer därför behöva ännu mer personal för dessa nya plan. Finlands geografiska läge skapar stora möjligheter för Finnair, men man misslyckas om det inte finns samarbete och samförstånd.

 

Under det här året hoppas jag att arbetsmarknadsparterna som helhet, likt redarna och sjömansunionen, skulle sätta samarbete för branschens utveckling och landets bästa i fokus. Det är också en sak som vi politiker måste se till att våra myndigheter blir ännu bättre på. Vi måste skapa förutsättningar för de branscher som växer att fortsätta växa genom att våra myndigheter är lyhörda och dynamiska.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00