Försiktighetsåtgärder mot bidöd

05.01.2016 kl. 15:51
Riksdagsledamot Mats Löfström har i dag inlämnat ett skriftligt spörsmål till rikdagens talman.

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Försiktighetsåtgärder mot bidöd med anledning av undantagstillståndet för växtskyddsmedel innehållande neonikotinoider.

Till riksdagens talman

 

De senaste åren har bisamhällen dött ut i allt större skala världen över. Fenomenet, som fått namnet colony-collapse disorder (CCD), har även synts i Europa. Europeiska kommissionen förbjöd våren 2013 användningen av produkter som innehåller neonikotinoiderna imidakloprid, tiametoxam och klotianid och utsäde som behandlats med dem på grödor som är lockande för bi (t.ex. rybs och raps). Användningen av produkter som innehåller neonikotinoider förbjöds då de verksamma ämnena misstänktes orsaka bidöd. Beslutet grundades på Europeiska livsmedelssäkerhetsverkets (EFSA) riskbedömning enligt vilken användningen av neonikotinoider på växter som lockar bin skadar binas och andra pollinerares liv.

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har nyligen beviljat undantagstillstånd i Finland för användning av växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider. Tillståndet har beviljats för produkterna Elado FS 480 och Cruise OSR, vars verksamma ämnen är neonikotinoider, för betning av oljeväxtfrön. Tillståndet gäller för säden som sås våren 2016 och beviljades även för år 2014 och 2015.

Enligt Tukes beviljades undantagstillståndet för att det inte finns ersättande betmedel eller andra effektiva metoder för bekämpning av jordloppor. Som underlag för beslutet hänvisade man bl.a. till att oljeväxtodlingsbranschen skulle minska kraftigt eller kanske upphöra helt utan ett effektivt medel för bekämpning av jordloppor, vilket skulle leda till svårigheter för produktionen av inhemska vegetabiliska oljor samt till minskad självförsörjning av protein i Finland.

Sedan förbudet meddelades av europeiska kommissionen har naturresursinstitutet Luke och Livsmedelssäkerhetsverket Evira drivit projektet Neomehi i Finland, som undersökt vilka effekter bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider och som används på rybsodling har på bin. Forskningsresultaten visar att neonikotinoidbetning av utsäde inte verkar ha någon omedelbar inverkan på bins överlevnad i Finland. Projektets forskare understryker dock att man utifrån dessa resultat ändå inte kan utesluta risk för exempelvis störningar i fortplantningen och orienteringsbeteendet.

En mängd tidigare forskning har pekat ut att det är bekämpningsmedel innehållande neonikotinoider som orsakar bidöden. Detta är än så länge inte helt bevisat och en del forskning, liksom den av Lukes, menar att neonikotinbetning inte har en omedelbar inverkan på bin i Finland. Det står dock klart att det är av yttersta vikt att försiktighetsåtgärder är garanterade. Pollinering är av såväl ekonomisk som ekologisk stor betydelse och om inte bidöden stoppas kommer skördarna minska och livsmedelspriserna stiga. Stora problem med livsmedelsförsörjningen skulle då uppstå och livskvaliteten för människor över hela världen skulle sjunka drastiskt.

Tillståndet att använda produkter med neonikotinoider bottnar självfallet i en viktig balansgång och avvägning. Växtskyddsmedlen är av stor betydelse för jordbrukare som på så vis kan försäkra sig om att deras odlingar inte blir utsatta för skadeangrepp. Men så länge effekten av användning av neonikotinoider inte är helt fastslagen är det mycket viktigt att snabbt arbeta för att hitta ersättande medel eller metoder, samt att på alla sätt förhindra att massdöd av bin inte sker i Finland.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

Vilka fortsatta åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att det undantagstillstånd, som Tukes beviljat för användning av produkter innehållande neonikotinoider, inte förorsakar bidöd som skett i övriga Europa?

 

Helsingfors den 5 januari 2016

Mats Löfström /sv

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00