SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Försiktighetsåtgärder mot bidöd med anledning av undantagstillståndet för växtskyddsmedel innehållande neonikotinoider.

Till riksdagens talman

De senaste åren har bisamhällen dött ut i allt större skala världen över. Fenomenet, som fått namnet colony-collapse disorder (CCD), har även synts i Europa. Europeiska kommissionen förbjöd våren 2013 användningen av produkter som innehåller neonikotinoiderna imidakloprid, tiametoxam och klotianid och utsäde som behandlats med dem på grödor som är lockande för bi (t.ex. rybs och raps). Användningen av produkter som innehåller neonikotinoider förbjöds då de verksamma ämnena misstänktes orsaka bidöd. Beslutet grundades på Europeiska livsmedelssäkerhetsverkets (EFSA) riskbedömning enligt vilken användningen av neonikotinoider på växter som lockar bin skadar binas och andra pollinerares liv.

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har nyligen beviljat undantagstillstånd i Finland för användning av växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider. Tillståndet har beviljats för produkterna Elado FS 480 och Cruise OSR, vars verksamma ämnen är neonikotinoider, för betning av oljeväxtfrön. Tillståndet gäller för säden som sås våren 2016 och beviljades även för år 2014 och 2015.

Enligt Tukes beviljades undantagstillståndet för att det inte finns ersättande betmedel eller andra effektiva metoder för bekämpning av jordloppor. Som underlag för beslutet hänvisade man bl.a. till att oljeväxtodlingsbranschen skulle minska kraftigt eller kanske upphöra helt utan ett effektivt medel för bekämpning av jordloppor, vilket skulle leda till svårigheter för produktionen av inhemska vegetabiliska oljor samt till minskad självförsörjning av protein i Finland.

Sedan förbudet meddelades av europeiska kommissionen har naturresursinstitutet Luke och Livsmedelssäkerhetsverket Evira drivit projektet Neomehi i Finland, som undersökt vilka effekter bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider och som används på rybsodling har på bin. Forskningsresultaten visar att neonikotinoidbetning av utsäde inte verkar ha någon omedelbar inverkan på bins överlevnad i Finland. Projektets forskare understryker dock att man utifrån dessa resultat ändå inte kan utesluta risk för exempelvis störningar i fortplantningen och orienteringsbeteendet.

En mängd tidigare forskning har pekat ut att det är bekämpningsmedel innehållande neonikotinoider som orsakar bidöden. Detta är än så länge inte helt bevisat och en del forskning, liksom den av Lukes, menar att neonikotinbetning inte har en omedelbar inverkan på bin i Finland. Det står dock klart att det är av yttersta vikt att försiktighetsåtgärder är garanterade. Pollinering är av såväl ekonomisk som ekologisk stor betydelse och om inte bidöden stoppas kommer skördarna minska och livsmedelspriserna stiga. Stora problem med livsmedelsförsörjningen skulle då uppstå och livskvaliteten för människor över hela världen skulle sjunka drastiskt.

Tillståndet att använda produkter med neonikotinoider bottnar självfallet i en viktig balansgång och avvägning. Växtskyddsmedlen är av stor betydelse för jordbrukare som på så vis kan försäkra sig om att deras odlingar inte blir utsatta för skadeangrepp. Men så länge effekten av användning av neonikotinoider inte är helt fastslagen är det mycket viktigt att snabbt arbeta för att hitta ersättande medel eller metoder, samt att på alla sätt förhindra att massdöd av bin inte sker i Finland.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vilka fortsatta åtgärder ämnar regeringen vidta för att säkerställa att det undantagstillstånd, som Tukes beviljat för användning av produkter innehållande neonikotinoider, inte förorsakar bidöd som skett i övriga Europa?

Helsingfors den 5 januari 2016

Mats Löfström /sv