Njut av julen

18.12.2015 kl. 10:21



Doften av pepparkaka, skinka, glögg och annat gott fyller de finländska hemmen inför jul. Vi dukar upp med risgrynsgröt, lådor, fisk i olika former och många andra läckerheter. Inför julhelgen köper vi finländare julmat för flera miljoner euro.

Därför är det av stor vikt att vara uppmärksam på var varan har sitt ursprung när vi väljer vad vi ska äta under julen. Att äta handlar om mer än att få i sig rätt mängd kalorier. Mat och måltider berör allt från hälsa och välmående till ekonomi och kultur. Det här blir väldigt tydligt under julhelgen, där maten är en viktig del av själva julfirandet. Genom att köpa inhemsk mat kan vi stöda både landsbygden och den finländska ekonomin och se till att vi även i framtiden har en inhemsk matproduktion.

 

Nuförtiden hämtas också en del av juldelikatesserna från utlandet. Till Finland importeras mat för totalt 4,2 miljarder euro varje år. Vi kommer alltid att vara beroende av importerad mat, men andelen inhemsk och närproducerad mat i de privata och offentliga köken kunde öka avsevärt. En så liten förändring som att alla skulle köpa inhemsk producerad mat för tio euro mer i månaden, skulle skapa 10 000 nya arbetsplatser.

 

Den inhemska maten hör till världens renaste och tryggaste. De finländska producenterna har förbundit sig till kvalitetsarbete, vilket i praktiken betyder avsevärt strängare livsmedelssäkerhet, miljöskydd och djurvälfärd än vad som krävs av EU. Utöver lagstiftningen har de enskilda branscherna även egna regler som garanterar hög kvalitet och säkerhet. Genom att köpa inhemsk mat får vi rena och smakliga produkter, samtidigt som vi sparar på naturen, bl.a. via kortare transportsträckor.

 

När julbordet väl är dukat är det bara att njuta av julmaten. Jag hoppas att alla har möjlighet att äta, vila och umgås med familj, släkt och vänner under julhelgen. Till mitt julfirande hör också att jag tar mig tid att läsa böcker. För oss som har ledigt under jul- och mellandagarna finns det förhoppningsvis också tid att motionera. Motion behöver vi kanske speciellt efter all den goda julmaten, men också under resten av året. Sjukdomar och åkommor som härstammar från för lite motion och dålig kost, kostar samhället allt mer. De totala utgifterna för forskning, medicin, operationer och sjukhusvård, sjukledigheter och arbetsoförmögenhet som hänför sig till stöd- och rörelseorganen, har beräknats kosta vårt land ca 3-4 miljarder euro årligen. Det är ungefär samma summa som vårdreformen förväntas ge i inbesparingar. Det är alltså av ytterst stor vikt att vi finländare minskar på tiden vi sitter stilla och börjar röra på oss mera.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35