Kolumn

Njut av julen

18.12.2015 kl. 10:21

Doften av pepparkaka, skinka, glögg och annat gott fyller de finländska hemmen inför jul. Vi dukar upp med risgrynsgröt, lådor, fisk i olika former och många andra läckerheter. Inför julhelgen köper vi finländare julmat för flera miljoner euro.

Därför är det av stor vikt att vara uppmärksam på var varan har sitt ursprung när vi väljer vad vi ska äta under julen. Att äta handlar om mer än att få i sig rätt mängd kalorier. Mat och måltider berör allt från hälsa och välmående till ekonomi och kultur. Det här blir väldigt tydligt under julhelgen, där maten är en viktig del av själva julfirandet. Genom att köpa inhemsk mat kan vi stöda både landsbygden och den finländska ekonomin och se till att vi även i framtiden har en inhemsk matproduktion.

Nuförtiden hämtas också en del av juldelikatesserna från utlandet. Till Finland importeras mat för totalt 4,2 miljarder euro varje år. Vi kommer alltid att vara beroende av importerad mat, men andelen inhemsk och närproducerad mat i de privata och offentliga köken kunde öka avsevärt. En så liten förändring som att alla skulle köpa inhemsk producerad mat för tio euro mer i månaden, skulle skapa 10 000 nya arbetsplatser.

Den inhemska maten hör till världens renaste och tryggaste. De finländska producenterna har förbundit sig till kvalitetsarbete, vilket i praktiken betyder avsevärt strängare livsmedelssäkerhet, miljöskydd och djurvälfärd än vad som krävs av EU. Utöver lagstiftningen har de enskilda branscherna även egna regler som garanterar hög kvalitet och säkerhet. Genom att köpa inhemsk mat får vi rena och smakliga produkter, samtidigt som vi sparar på naturen, bl.a. via kortare transportsträckor.

När julbordet väl är dukat är det bara att njuta av julmaten. Jag hoppas att alla har möjlighet att äta, vila och umgås med familj, släkt och vänner under julhelgen. Till mitt julfirande hör också att jag tar mig tid att läsa böcker. För oss som har ledigt under jul- och mellandagarna finns det förhoppningsvis också tid att motionera. Motion behöver vi kanske speciellt efter all den goda julmaten, men också under resten av året. Sjukdomar och åkommor som härstammar från för lite motion och dålig kost, kostar samhället allt mer. De totala utgifterna för forskning, medicin, operationer och sjukhusvård, sjukledigheter och arbetsoförmögenhet som hänför sig till stöd- och rörelseorganen, har beräknats kosta vårt land ca 3-4 miljarder euro årligen. Det är ungefär samma summa som vårdreformen förväntas ge i inbesparingar. Det är alltså av ytterst stor vikt att vi finländare minskar på tiden vi sitter stilla och börjar röra på oss mera.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15