Vapendirektivet får inte leda till onödig och dyr byråkrati

17.12.2015 kl. 09:49



För tillfället pågår en behandling av ändringar i EU:s vapendirektiv, något som uppmärksammades i tisdagens Nya Åland.

I onsdags gav riksdagens stora utskott sitt utlåtande till regeringens linje i ärendet. Utskottet beslöt enhälligt att Finland ska begära om undantag från direktivet. Ärendet har också behandlats i förvaltningsutskottet, försvarsutskottet och i jord- och skogsbruksutskottet. Skjutvapen faller inom ramen för rikets behörighet och som Ålands företrädare i riksdagen och som medlem i stora utskottet och jord- och skogsbruksutskottet har jag aktivt bevakat frågan.

 

Riksdagen och Finland har ställt sig mycket kritiskt till direktivförslaget och har bl.a. konstaterat att de föreslagna tidsbegränsade tillstånden är mycket problematiska, då de kommer att medföra byråkrati och öka arbetsmängden inom förvaltningen.

 

Beträffande de standardiserade medicinska testerna, som föreslås i direktivet, konstaterade vi i jord- och skogsbruksutskottet att det inte finns närmare uppgifter om testerna. I vårt utlåtande hänvisade vi till att man i Finland under några år har använt psykologiska tester med dåliga erfarenheter, och att vi därför tänker ersätta dem med intervjuer och mera ingående koll av bakgrundsfakta.

 

Finlands kritiska inställning till direktivet, som delas av både regering och riksdag, betyder dock inte att revideringen som helhet skulle vara oviktig. Tvärtom, i flera medlemsländer finns ett viktigt arbete att göra för att begränsa tillgång på vapen och för att förhindra att vapen hamnar i händer på personer som har för avsikt att begå brott. Finland har dock redan nu, ur en europeisk aspekt, en sträng vapenlagstiftning. Därför är det viktigt att man utformar och ändrar lagstiftningen på rätt sätt så att man inte bygger upp kostsam och onödig byråkrati som dessutom i värsta fall till och med kan bli kontraproduktiv.

 

I riksdagen är den enade uppfattningen att revideringen av vapendirektivet ska innebära att det ska bli svårare för terrorister och brottslingar att få tag i vapen, men att man inte ska försvåra för jägare, sportskyttar, finska försvarets frivilliga försvarsarbete eller öka byråkratin för myndigheter. Här upplever jag att riksdagens position är helt enig med de åsikter som lyftes fram i lagtingsdebatten i måndags vilka Nyan rapporterade om i tisdags.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00