Vapendirektivet får inte leda till onödig och dyr byråkrati

17.12.2015 kl. 09:49



För tillfället pågår en behandling av ändringar i EU:s vapendirektiv, något som uppmärksammades i tisdagens Nya Åland.

I onsdags gav riksdagens stora utskott sitt utlåtande till regeringens linje i ärendet. Utskottet beslöt enhälligt att Finland ska begära om undantag från direktivet. Ärendet har också behandlats i förvaltningsutskottet, försvarsutskottet och i jord- och skogsbruksutskottet. Skjutvapen faller inom ramen för rikets behörighet och som Ålands företrädare i riksdagen och som medlem i stora utskottet och jord- och skogsbruksutskottet har jag aktivt bevakat frågan.

 

Riksdagen och Finland har ställt sig mycket kritiskt till direktivförslaget och har bl.a. konstaterat att de föreslagna tidsbegränsade tillstånden är mycket problematiska, då de kommer att medföra byråkrati och öka arbetsmängden inom förvaltningen.

 

Beträffande de standardiserade medicinska testerna, som föreslås i direktivet, konstaterade vi i jord- och skogsbruksutskottet att det inte finns närmare uppgifter om testerna. I vårt utlåtande hänvisade vi till att man i Finland under några år har använt psykologiska tester med dåliga erfarenheter, och att vi därför tänker ersätta dem med intervjuer och mera ingående koll av bakgrundsfakta.

 

Finlands kritiska inställning till direktivet, som delas av både regering och riksdag, betyder dock inte att revideringen som helhet skulle vara oviktig. Tvärtom, i flera medlemsländer finns ett viktigt arbete att göra för att begränsa tillgång på vapen och för att förhindra att vapen hamnar i händer på personer som har för avsikt att begå brott. Finland har dock redan nu, ur en europeisk aspekt, en sträng vapenlagstiftning. Därför är det viktigt att man utformar och ändrar lagstiftningen på rätt sätt så att man inte bygger upp kostsam och onödig byråkrati som dessutom i värsta fall till och med kan bli kontraproduktiv.

 

I riksdagen är den enade uppfattningen att revideringen av vapendirektivet ska innebära att det ska bli svårare för terrorister och brottslingar att få tag i vapen, men att man inte ska försvåra för jägare, sportskyttar, finska försvarets frivilliga försvarsarbete eller öka byråkratin för myndigheter. Här upplever jag att riksdagens position är helt enig med de åsikter som lyftes fram i lagtingsdebatten i måndags vilka Nyan rapporterade om i tisdags.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00