Det trygga Finland

14.12.2015 kl. 10:47
Förödande terrorattacker i Paris, ett brutalt krig i Syrien, en utdragen konflikt i Ukraina och en enorm flyktingvåg. Bland annat detta har präglat nyhetsrubrikerna den här hösten. Här hemma meddelar skyddspolisen att man har större utmaningar än tidigare med den inre säkerheten.

Trygghetskänslan i vardagen kan lätt kännas rubbad i dessa tider.

Vi finländare är lyckligt lottade. Vi lever i ett av världens tryggaste länder. Vår världsdel har dessutom främst levt en fredlig tillvaro sedan andra världskriget. Krisen i Ukraina har fått många att fråga sig om vi längre kan ta freden för given. Tyvärr är väl faktum det att man inte längre kan utesluta militära konflikter i vårt närområde. Med detta sagt så är det värt att understryka att åtminstone jag bedömer att sannolikheten för att Finland skulle bli indragen i en beväpnad konflikt är mycket liten.

I Sverige säger säkerhetspolisen att man avvärjt flera terrordåd de senaste åren. Köpenhamn råkade för sin del ut för ett terrordåd förra vintern. De här realiteterna har kommit allt närmare vårt finländska samhälle. Vi har alltså tyvärr orsak att se allvarligt på extrema grupper som tar till våld och terrorism. I och med händelserna i Paris bör vi noggrant begrunda om vi här i Finland är tillräckligt väl förberedda mot dylika hot och huruvida våra myndigheter har de verktyg som krävs för att motverka terrordåd.

Under min tid som försvarsminister ansvarade jag för en större rapport där man bedömde de olika myndigheternas behov på underrättelsesidan. Underrättelseverksamheten är ett avgörande verktyg i kampen mot just terrorismen. Rapporten gav vid handen att bland annat polisen och försvarsmakten saknar de verktyg som så gott som alla deras kolleger har exempelvis här i Norden. Rapporten stod klar just före valet förra vintern och den nya regeringen har nu ansvaret för att färdigställa de lagförslag som krävs för att myndigheternas färdighet förbättras vad underrättelseverksamheten beträffar. Det står alldeles klart idag att lagförslagen behövs. Samtidigt vet vi att allt som gäller underrättelseverksamhet är känsligt. Vi har alla i färskt minne fallet Edward Snowden och man bör försäkra sig om att övertramp kan förbyggas samtidigt som spelreglerna för verksamheten bör vara klara från början.

 Med erfarenhet av diskussionerna förra vintern tyder det mesta på att lagarna som ger polisen och försvarsmakten större befogenheter kommer att väcka diskussion och kanske till och med motstånd. Det står dock helt klart för mig att Finland inte kan vara ett land där myndigheterna saknar centrala verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet och terrorism. Man bör alltså hitta en fungerande balansgång som tryggar finländarnas integritet på webben men som samtidigt ger myndigheterna förutsättningar att trygga vår vardag. Riksdag och regering bär ett tungt ansvar för att vårt samhälle är tryggt också i framtiden.

 

Carl Haglund

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00