Henriksson varnar för dålig lagberedning

15.12.2015 kl. 15:00
Regeringen bör ta kritiken på allvar om att lagberedningen inte håller tillräckligt hög standard. Det säger gruppordförande Anna-Maja Henriksson (SFP).

Hon uttalade sig i riksdagen på tisdagen under interpellationsdebatten om öppenheten och korrektheten i finansministeriets lagberedning. Det är Vänsterförbundets och De gröna som står bakom interpellationen.

– Frågan handlar inte enbart om en felsägning inför plenum, utan om hur hela beredningsprocessen har gått till. Varje tjänsteman och enskild minister samt i slutändan hela regeringen, måste ta till sig av den kritik som nu framförts, och ha beredskap att ändra sina arbetsmetoder så att de lagförslag som härefter kommer till riksdagen uppfyller kraven på god lagberedning.

Henriksson efterlyser bättre konsekvensbedömning och mera tid för lagberedningsprocessen.

– Regeringen sätter snäva tidtabeller som gör god lagberedning omöjlig. Man kan ta pensionärernas bostadsbidrag som ett exempel. Regeringen drog som känt tillbaka nedskärningsförslaget – vilket i sig var klokt – men på mindre än en vecka skrevs paragraferna om. Fanns det tillräckligt med tid att höra den som berörs, frågar Henriksson.

Hon anser att man borde, som man gjorde förr, tillsätta breda kommittéer som gör ett bra förarbete inför större reformer.

– Vi borde ta kommittéarbetet till heders igen. Vi behöver bättre kvalitet i lagberedningsarbetet. Det har riksdagen och Finland folk rätt att vänta sig.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00