Kylan sveper in över Europa

12.12.2015 kl. 11:47
För ett par veckor sedan deltog jag i ett möte i Luxemburg för alla EU-länders nationella parlament. På mötet, som kallas COSAC, representeras varje parlament av sex ledamöter som samlas till ett gemensamt plenum. Det här sker två gånger per år, alltid i EU:s ordförandeland.

Under det här mötet var flyktingkrisen och Europas svar på frågan högst upp på dagordningen. Diskussionen var stundtals både tuff och hård. I diskussionen gick bl.a. ordföranden från EU-utskottet i tyska Bundestag hårt åt sina kollegor från Östeuropa. Det är dags för er från Österuropa att visa samma solidaritet som vi har visat mot er, var budskapet. Ledamöter från Östeuropa replikerade lika tufft. Den ökande polariseringen och splittringen i Europa var uppenbar på mötet och den syns tyvärr på allt fler ställen. Till och med relationerna mellan Danmark och Sverige är sämre än på mycket länge.

 

Det är kusligt att höra att retoriken och uppdelningen hårdnar i Europa. Det vittnar på en historielöshet och brist på perspektiv. Det här sker inte bara mellan länder utan också inom vissa länder. Polen fick nyligen en ny regering. På mötet i Luxemburg var ledamöter från den nya regeringen måna om att ta avstånd från ”det förra Polen”.

 

Utrikespolitiska traditioner brukar långt präglas av konsensustänk. I Finland och Sverige har vi i likhet med de flesta andra demokratiska länder starka institutioner som förankrade till diplomatkåren ska kunna stå ovanför dagspolitikens käbbel i ländernas huvudstäder. Men de här traditionerna utmanas nu i Europa. Polen är ett skrämmande exempel där de oberoende institutionerna nu behöver kämpa mot den nya regeringens vilja att ändra Polens plats i Europa. Regeringen vill nämligen vända landets riktning från Merkels Tyskland till Orbans Ungern, något som skulle vara illa för såväl Polackerna som för Europa.

 

Att det finns en bra grogrund för populism är inte konstigt. Europa är för tillfället en kontinent fullt av kriser. Den europeiska skuldkrisen utvecklades snabbt till en ekonomisk kris som sedan blev en förtroendekris. I synnerhet i Grekland blev situationen så allvarlig att det i sin tur skapade en egen europeisk kris – en Greklandskris. För tillfället är dock Greklandskrisen borta från agendan eftersom flyktingkrisen tagit över dagordningen.

 

Kriserna i Europa gör att vi nu inte ser skogen för alla träd. Ingen hinner göra det utvecklande arbetet för att förbättra Europas institutioner och hitta gemensamma lösningar eftersom all tid går åt till brandkårsutryckningar. Men kriserna skulle inte försvinna bara för att EU skulle försvinna, något som vissa populister hävdar. Vi får därför inte förföras av populismens enkla lösningar på svåra problem. För sådana lösningar finns inte.

 

Britterna brukar säga att djävulen finns i detaljerna. Vi låter nu detaljer och kriser styra dagens Europa så mycket att vi missar den stora bilden. Krigen i Europa tog slut för bara 70 år sedan och Berlinmurens fall hände för bara 25 år sedan. Europa är idag säkrare och fredligare än på länge. Demokrati och ett fantastiskt ekonomiskt välstånd har byggts upp. Låt oss inte rasera det genom att låta populisterna få fritt spelutrymme att exploatera kriser, såsom flyktingfrågan. Med is i hatten, respekt för vår historia, ledarskap, perspektiv och ödmjukhet kommer vi att klara också den här frågan.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15