Svar på skriftligt spörsmål om garanterande av akutsjukvård i hela landet

11.12.2015 kl. 10:56
Svar till spörsmål inlämnat av ledamot Henriksson gällande regeringens avsikter att garantera jämlik akutsjukvård i hela landet.

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 266/2015 rd undertecknat av riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson /sv m.fl.:

Vad ämnar regeringen göra för att följa upp justitieombudsmannens beslut och garantera jämlik akutsjukvård i hela landet?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen ordna sjukvårdstjänster för dem som bor i kommunen.

En samkommun för ett sjukvårdsdistrikt ansvarar inom sitt område för samordningen av tjänsterna inom den specialiserade sjukvården i enlighet med befolkningens och primärvårdens behov.

Enligt lagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. Vården ska planeras och genomföras i samarbete med de

verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården som håller jour så att de tillsammans bildar en regionalt sett funktionell helhet. Samkommunen fattar beslut om servicenivån för den

prehospitala akutsjukvården. I beslutet om servicenivån fastställs hur den prehospitala akutsjukvården ska organiseras, serviceinnehållet, vilken utbildning den personal som deltar i vården ska ha, målen för insatstiden och andra omständigheter som är nödvändiga med tanke på

vårdens organisering inom samkommunen. Vårdinnehållet ska i beslutet om servicenivån definieras så, att vården är effektiv och ändamålsenlig och att man beaktar situationer där verksamheten är utsatt för hög belastning.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunerna för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde i ett avtal om ordnande av specialiserad sjukvård komma överens om hur uppgifterna vid centraler för prehospital akutsjukvård ska organiseras. Den prehospitala akutsjukvårdens uppgift är bland annat att ansvara för jouren för prehospital akutsjukvård med tjänstgörande läkare inom sitt område och planera och besluta om läkarhelikopterverksamheten

inom det egna specialupptagningsområdet. Enligt förordningen ska den prehospitala akutsjukvården samordna verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården i

sjukvårdsdistrikten inom sitt område och ge anvisningar som gäller den med beaktande av regionala särdrag såsom språk och geografiska förhållanden. Universitetssjukvårdsdistrikten har grundat ett icke-vinstdrivande bolag som administrerar läkarhelikopterverksamheten i syfte att förenhetliga verksamheten.

Vid grundande av bolag som administrerar läkarhelikopterverksamhet gjordes en omfattande

utredning om var enheterna ska placeras, för att bästa möjliga tillgänglighet och nytta av verksamheten ska uppnås ur befolkningens synvinkel. Med sex fungerande helikoptrar ligger områdena som hamnar i skuggan i stor utsträckning i Österbotten och Sydöstra Finland. En jämnare tillgänglighet hade förutsatt åtta läkarhelikoptrar.

Flygverksamheten i bolaget som ansvarar för förvaltningen av läkarhelikopterverksamheten får ett stöd från statsbudgeten på cirka 30 miljoner euro. Sjukvårdsdistrikten ansvarar för

verksamhetens medicinska kostnader såsom läkarnas lönekostnader och läkemedlen samt utrustning. Ibruktagandet av två ytterligare helikoptrar förutsätter en tilläggsfinansiering på cirka 12 miljoner euro.

Efter att hälsovårdslagen trädde i kraft ökade sjukvårdsdistrikten verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården. Enligt kommunförbundets utredning ökade den prehospitala akutsjukvårdens kostnader med 9,7 procent mellan åren 2013 och 2014. Den största delen av kostnaderna utgörs av de prehospitala akutsjukvårdsenheterna som rör sig med ambulans och av

dessa finns cirka 500 i vårt land. Kostnaderna per invånare var vanligen högre inom de områden där läkarhelikoptrarnas tillgänglighet var sämst. Detta kan ses bland annat i Vasa, SydÖsterbottens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt. Inom dessa områden har sjukvårdsdistriktet ersatt den bristande läkarhelikopterverksamheten genom att utveckla en mer täckande prehospital akutsjukvård som sker genom ambulans. Enligt lagen ska centralerna för prehospital akutsjukvård som ansvarar för den prehospitala

akutsjukvården inom sjukvårdsdistrikten och universitetssjukvårdsdistrikten samordna verksamheten. Då kan de regionala förhållandena och behoven beaktas på bästa sätt. I reformen av social- och hälsovårdslagstiftningen strävas att fortsättningsvis förbättra helheten av den

prehospitala akutsjukvården som en del av social- och hälsovård.

Helsingfors 17.11.2015

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00