Svar på skriftligt spörsmål om garanterande av akutsjukvård i hela landet

11.12.2015 kl. 10:56
Svar till spörsmål inlämnat av ledamot Henriksson gällande regeringens avsikter att garantera jämlik akutsjukvård i hela landet.

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 266/2015 rd undertecknat av riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson /sv m.fl.:

Vad ämnar regeringen göra för att följa upp justitieombudsmannens beslut och garantera jämlik akutsjukvård i hela landet?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen ordna sjukvårdstjänster för dem som bor i kommunen.

En samkommun för ett sjukvårdsdistrikt ansvarar inom sitt område för samordningen av tjänsterna inom den specialiserade sjukvården i enlighet med befolkningens och primärvårdens behov.

Enligt lagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. Vården ska planeras och genomföras i samarbete med de

verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården som håller jour så att de tillsammans bildar en regionalt sett funktionell helhet. Samkommunen fattar beslut om servicenivån för den

prehospitala akutsjukvården. I beslutet om servicenivån fastställs hur den prehospitala akutsjukvården ska organiseras, serviceinnehållet, vilken utbildning den personal som deltar i vården ska ha, målen för insatstiden och andra omständigheter som är nödvändiga med tanke på

vårdens organisering inom samkommunen. Vårdinnehållet ska i beslutet om servicenivån definieras så, att vården är effektiv och ändamålsenlig och att man beaktar situationer där verksamheten är utsatt för hög belastning.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunerna för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde i ett avtal om ordnande av specialiserad sjukvård komma överens om hur uppgifterna vid centraler för prehospital akutsjukvård ska organiseras. Den prehospitala akutsjukvårdens uppgift är bland annat att ansvara för jouren för prehospital akutsjukvård med tjänstgörande läkare inom sitt område och planera och besluta om läkarhelikopterverksamheten

inom det egna specialupptagningsområdet. Enligt förordningen ska den prehospitala akutsjukvården samordna verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården i

sjukvårdsdistrikten inom sitt område och ge anvisningar som gäller den med beaktande av regionala särdrag såsom språk och geografiska förhållanden. Universitetssjukvårdsdistrikten har grundat ett icke-vinstdrivande bolag som administrerar läkarhelikopterverksamheten i syfte att förenhetliga verksamheten.

Vid grundande av bolag som administrerar läkarhelikopterverksamhet gjordes en omfattande

utredning om var enheterna ska placeras, för att bästa möjliga tillgänglighet och nytta av verksamheten ska uppnås ur befolkningens synvinkel. Med sex fungerande helikoptrar ligger områdena som hamnar i skuggan i stor utsträckning i Österbotten och Sydöstra Finland. En jämnare tillgänglighet hade förutsatt åtta läkarhelikoptrar.

Flygverksamheten i bolaget som ansvarar för förvaltningen av läkarhelikopterverksamheten får ett stöd från statsbudgeten på cirka 30 miljoner euro. Sjukvårdsdistrikten ansvarar för

verksamhetens medicinska kostnader såsom läkarnas lönekostnader och läkemedlen samt utrustning. Ibruktagandet av två ytterligare helikoptrar förutsätter en tilläggsfinansiering på cirka 12 miljoner euro.

Efter att hälsovårdslagen trädde i kraft ökade sjukvårdsdistrikten verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården. Enligt kommunförbundets utredning ökade den prehospitala akutsjukvårdens kostnader med 9,7 procent mellan åren 2013 och 2014. Den största delen av kostnaderna utgörs av de prehospitala akutsjukvårdsenheterna som rör sig med ambulans och av

dessa finns cirka 500 i vårt land. Kostnaderna per invånare var vanligen högre inom de områden där läkarhelikoptrarnas tillgänglighet var sämst. Detta kan ses bland annat i Vasa, SydÖsterbottens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt. Inom dessa områden har sjukvårdsdistriktet ersatt den bristande läkarhelikopterverksamheten genom att utveckla en mer täckande prehospital akutsjukvård som sker genom ambulans. Enligt lagen ska centralerna för prehospital akutsjukvård som ansvarar för den prehospitala

akutsjukvården inom sjukvårdsdistrikten och universitetssjukvårdsdistrikten samordna verksamheten. Då kan de regionala förhållandena och behoven beaktas på bästa sätt. I reformen av social- och hälsovårdslagstiftningen strävas att fortsättningsvis förbättra helheten av den

prehospitala akutsjukvården som en del av social- och hälsovård.

Helsingfors 17.11.2015

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30