Svar på skriftligt spörsmål om garanterande av akutsjukvård i hela landet

11.12.2015 kl. 10:56
Svar till spörsmål inlämnat av ledamot Henriksson gällande regeringens avsikter att garantera jämlik akutsjukvård i hela landet.

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 266/2015 rd undertecknat av riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson /sv m.fl.:

Vad ämnar regeringen göra för att följa upp justitieombudsmannens beslut och garantera jämlik akutsjukvård i hela landet?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen ordna sjukvårdstjänster för dem som bor i kommunen.

En samkommun för ett sjukvårdsdistrikt ansvarar inom sitt område för samordningen av tjänsterna inom den specialiserade sjukvården i enlighet med befolkningens och primärvårdens behov.

Enligt lagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. Vården ska planeras och genomföras i samarbete med de

verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården som håller jour så att de tillsammans bildar en regionalt sett funktionell helhet. Samkommunen fattar beslut om servicenivån för den

prehospitala akutsjukvården. I beslutet om servicenivån fastställs hur den prehospitala akutsjukvården ska organiseras, serviceinnehållet, vilken utbildning den personal som deltar i vården ska ha, målen för insatstiden och andra omständigheter som är nödvändiga med tanke på

vårdens organisering inom samkommunen. Vårdinnehållet ska i beslutet om servicenivån definieras så, att vården är effektiv och ändamålsenlig och att man beaktar situationer där verksamheten är utsatt för hög belastning.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunerna för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde i ett avtal om ordnande av specialiserad sjukvård komma överens om hur uppgifterna vid centraler för prehospital akutsjukvård ska organiseras. Den prehospitala akutsjukvårdens uppgift är bland annat att ansvara för jouren för prehospital akutsjukvård med tjänstgörande läkare inom sitt område och planera och besluta om läkarhelikopterverksamheten

inom det egna specialupptagningsområdet. Enligt förordningen ska den prehospitala akutsjukvården samordna verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården i

sjukvårdsdistrikten inom sitt område och ge anvisningar som gäller den med beaktande av regionala särdrag såsom språk och geografiska förhållanden. Universitetssjukvårdsdistrikten har grundat ett icke-vinstdrivande bolag som administrerar läkarhelikopterverksamheten i syfte att förenhetliga verksamheten.

Vid grundande av bolag som administrerar läkarhelikopterverksamhet gjordes en omfattande

utredning om var enheterna ska placeras, för att bästa möjliga tillgänglighet och nytta av verksamheten ska uppnås ur befolkningens synvinkel. Med sex fungerande helikoptrar ligger områdena som hamnar i skuggan i stor utsträckning i Österbotten och Sydöstra Finland. En jämnare tillgänglighet hade förutsatt åtta läkarhelikoptrar.

Flygverksamheten i bolaget som ansvarar för förvaltningen av läkarhelikopterverksamheten får ett stöd från statsbudgeten på cirka 30 miljoner euro. Sjukvårdsdistrikten ansvarar för

verksamhetens medicinska kostnader såsom läkarnas lönekostnader och läkemedlen samt utrustning. Ibruktagandet av två ytterligare helikoptrar förutsätter en tilläggsfinansiering på cirka 12 miljoner euro.

Efter att hälsovårdslagen trädde i kraft ökade sjukvårdsdistrikten verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården. Enligt kommunförbundets utredning ökade den prehospitala akutsjukvårdens kostnader med 9,7 procent mellan åren 2013 och 2014. Den största delen av kostnaderna utgörs av de prehospitala akutsjukvårdsenheterna som rör sig med ambulans och av

dessa finns cirka 500 i vårt land. Kostnaderna per invånare var vanligen högre inom de områden där läkarhelikoptrarnas tillgänglighet var sämst. Detta kan ses bland annat i Vasa, SydÖsterbottens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt. Inom dessa områden har sjukvårdsdistriktet ersatt den bristande läkarhelikopterverksamheten genom att utveckla en mer täckande prehospital akutsjukvård som sker genom ambulans. Enligt lagen ska centralerna för prehospital akutsjukvård som ansvarar för den prehospitala

akutsjukvården inom sjukvårdsdistrikten och universitetssjukvårdsdistrikten samordna verksamheten. Då kan de regionala förhållandena och behoven beaktas på bästa sätt. I reformen av social- och hälsovårdslagstiftningen strävas att fortsättningsvis förbättra helheten av den

prehospitala akutsjukvården som en del av social- och hälsovård.

Helsingfors 17.11.2015

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30