Nej till sjukhusslakt

12.12.2015 kl. 08:00
Även om de flesta är överens om att en vårdreform behövs, är det uppenbart att regeringen i sin reformiver har glömt bort både patienten och medborgaren.

Vi vet att förändringar behövs för att vi ska kunna garantera att varje finländare har jämlika möjligheter att få vård och omsorg. Vi vet att en vårdreform behövs för att jämna ut de skillnader som uppstått mellan befolkningen. Den reformen får ändå inte utmynna i en sjukhusslakt och större ojämlikhet i tillgången på vård.

I Sverige finns närmare 60 sjukhus med kirurgisk jour dygnet runt, i Norge 39 och i Danmark 25 sjukhus med full jour. Regeringen vill att Finland ska klara sig med endast 12. Danmark som har ungefär samma befolkning, men geografiskt är mycket mindre än Finland behöver dubbelt fler sjukhus, och Norge har mer än tre gånger fler sjukhus med jour och förlossningar.

Svenska riksdagsgruppen anser att regeringen bör tänka om och garantera varje finländare rätt till sjukhusvård inom rimliga avstånd och på båda våra nationalspråk. Det betyder att vi förutsätter att Vasa centralsjukhus också i fortsättningen har fullskalig jour, att barn får födas i Borgå och Karleby i framtiden och att sjukhusen i bland annat Jakobstad, Raseborg och i Åbo inte får nedmonteras.

 

Svenska riksdagsgruppen

Anna-Maja Henriksson, Stefan Wallin, Mikaela Nylander, Carl Haglund, Eva Biaudet,

Thomas Blomqvist, Mats Nylund, Anders Adlercreutz, Mats Löfström och Joakim Strand.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00