Nej till sjukhusslakt

12.12.2015 kl. 08:00
Även om de flesta är överens om att en vårdreform behövs, är det uppenbart att regeringen i sin reformiver har glömt bort både patienten och medborgaren.

Vi vet att förändringar behövs för att vi ska kunna garantera att varje finländare har jämlika möjligheter att få vård och omsorg. Vi vet att en vårdreform behövs för att jämna ut de skillnader som uppstått mellan befolkningen. Den reformen får ändå inte utmynna i en sjukhusslakt och större ojämlikhet i tillgången på vård.

I Sverige finns närmare 60 sjukhus med kirurgisk jour dygnet runt, i Norge 39 och i Danmark 25 sjukhus med full jour. Regeringen vill att Finland ska klara sig med endast 12. Danmark som har ungefär samma befolkning, men geografiskt är mycket mindre än Finland behöver dubbelt fler sjukhus, och Norge har mer än tre gånger fler sjukhus med jour och förlossningar.

Svenska riksdagsgruppen anser att regeringen bör tänka om och garantera varje finländare rätt till sjukhusvård inom rimliga avstånd och på båda våra nationalspråk. Det betyder att vi förutsätter att Vasa centralsjukhus också i fortsättningen har fullskalig jour, att barn får födas i Borgå och Karleby i framtiden och att sjukhusen i bland annat Jakobstad, Raseborg och i Åbo inte får nedmonteras.

 

Svenska riksdagsgruppen

Anna-Maja Henriksson, Stefan Wallin, Mikaela Nylander, Carl Haglund, Eva Biaudet,

Thomas Blomqvist, Mats Nylund, Anders Adlercreutz, Mats Löfström och Joakim Strand.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00