Strand ställer skriftligt spörsmål om elektrisk effekt

10.12.2015 kl. 08:43
Riksdagsman Joakim Strand (sfp) vill fästa regeringens uppmärksamhet vid de risker och delvis osunda läge som idag råder på energimarknaden.

Det ser ut som om en av de centrala orsakerna till dagens låga pris på elenergi är det faktum att - den i sig välkomna - förnybara produktionen tack vare olika stödsystem blivit lönsam. Myntets baksida är dock att flera ägare av kraftverk, för att undvika förluster, nu helt och hållet lägger ned sin produktion. Ny produktion baserad på sol och vindkraft ersätter nog den mängd gammal energiproduktion som försvinner, men inte marknadens behov av effekt. Detta innebär att vi jämfört med tidigare år i dagens Finland har betydligt mindre av sådan produktion som vi med säkerhet kan lita på under vintern – vilket innebär en risk för såväl invånare som industrin. Andra länder (bl.a. Storbritannien) har börjat bygga upp mekanismer för att trygga en tillräckligt stor egen kapacitet, konstaterar Strand.

 

Mot denna bakgrund samt med hänvisning till riksdagens arbetsordning 27 § ställer riksdagsman Joakim Strand följande frågor till ansvarige ministern:

 

På vilket sätt tänker regeringen ombesörja att finländarna och den finländska industrin, under i sig utmanande vinterförhållanden, inte dessutom blir tvunget att reglera konsumtionen av elektricitet?

 

Har vi glömt vad det innebär för invånarna i ett modernt samhälle om det inte finns elektricitet en kall vinterdag?

 

På vilket sätt har regeringen förberett sig på sannolikheten för ökade störningar i eldistributionssystemet under vintern – t.ex. om fel i kraftverk uppstår eller om högspänningsförbindelserna bryts?

   

 

 

Tilläggsinformation

Joakim Strand

050 310 0076

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00