Låt asylsökande integreras i fred

08.12.2015 kl. 15:09
Regeringen presenterade idag sina nya riktlinjer för asylsökande. Dessa baserar sig på de invandringspolitiska linjedragningar som gjordes i september. Ett av regeringens förslag på åtgärder är övergången till bosättningsbaserad social trygghet.

- Ministrarnas talturer ger bilden att man inte eftersträvar att hjälpa dem som är i nöd, utan att minimera ministeriernas ansvar och arbetsbörda. Varför tror regeringen att det är billigare att bo i Finland för personer som kommer från andra länder? Dylika uppdelningar, och därmed försvårandet av de utsattas ställning, är fullständigt omoraliska, konstaterar SFP:s ordförande Carl Haglund.

 

Justitie- och arbetsminister Lindström är orolig för asylsökandes brist på sysselsättning, och han kräver att de sökande i gengäld för integreringsåtgärder ska arbeta.

 

- Denna oro är befogad, men en hållbar lösning kräver att paragraf 79 i utlänningslagen ändras så att de som anlänt hit kan börja arbeta genast, utan att behöva vänta i tre månader. Därtill måste behovsprövningen av utländsk arbetskraft avskaffas, så att företag kan anställa folk till branscher som nu är utan kompetent arbetskraft.

 

Ett av de centrala orosmomenten är enligt inrikesminister Orpo den stora mängden asylsökande. För att råda bot på utmaningen föreslår regeringen att beviljade asylplatser framöver ska vara tidsbundna. I sådana fall skulle en person som beviljats asyl få sitt beslut omprövat ifall ursprungslandets läge har blivit bättre och därmed riskera att bli utvisad.

 

- Denna åtgärd verkar fel riktad. Om den asylsökande har fått ett jobb, lärt sig språket, integrerats i samhället och betalar skatt känns det alldeles absurt att skicka iväg denne från landet. Vi har ett skrikande behov av människor i arbetsför ålder, och då vill regeringen avskaffa deras incitament att stanna i landet. Varför försöka integreras, om man ständigt måste oroa sig för att bli utvisad, undrar Haglund.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35