Klimat är också lokalt

28.11.2015 kl. 08:00
På måndag inleds klimattoppmötet i Paris. Frankrike har arbetat oerhört systematiskt med att skapa förutsättningar för att man ska kunna nå ett framgångsrikt förhandlingsresultat. Att man orkat det trots attackerna i Paris är mer än beundransvärt.

Paristoppmötet inleds med ett möte för statschefer. Finlands delegation leds av president Sauli Niinistö med statsminister Juha Sipilä som vice delegationschef. Med tre ytterligare ministrar på plats ger Finlands regering klimatfrågan den tyngd som den förtjänar.

 

Att inleda med ett möte för statschefer är någonting nytt, och något som Frankrike gör avsiktligt. Tidigare har man alltid börjat från tjänstemannanivå och arbetat sig upp. När det sedan har kört fast har man kallat in tungviktarna. Nu gör man tvärtom och låter statscheferna först mejsla ut en ram åt förhandlarna. Det tror jag att är bra och jag hoppas att man kan undvika händelserna från förra året i Lima då man först på övertid fick igenom en minimal överenskommelse. Paris måste bli annorlunda.

 

Klimatförändringen är kanske mänsklighetens allra största utmaning. Den globala uppvärmningen ger oåterkalleliga följder om den inte bromsas och stoppas. Redan nu märker viatt extremväder blir allt vanligare. Tidigare i höst drabbades franska Rivieran och Gran Canaria av svåra översvämningar. Kalifornien och Australien har drabbats av svår torka och här hemma har vi de senaste åren fått vänja oss med kraftigare stormar.

 

Störst förändring sker dock under ytan. 90 % av klimatförändringens överloppsvärme ”försvinner” ner i världshaven. Det påverkar fiskebestånd och havsströmmar. Hur mycket vet vi inte än. Det vi dock vet är att Åland och övriga Nordeuropa skulle vara ganska obeboeligt utan Golfströmmens varma vatten.

 

Trots de uppenbara förändringarna har de stora insatserna lyst med sin frånvaro och utsläppen fortsatt att öka. Anledningen till det är att klimatförändringen ändå är så pass abstrakt. Trots att indikatorerna är tydliga sker förändringen ändå relativt långsamt vilket gör att den känns avlägsen. Dessutom kan den kännas övermäktig eftersom en människas insatser ensamma kan göra ganska liten skillnad. Men, tillsammans kan vi göra skillnad.

 

Vi får därför inte skjuta över klimatansvaret på förhandlarna i Paris. Vi behöver alla göra mer i vår vardag. Genom att minska elförbrukningen, satsa på en bränslesnål bil och äta lite mindre kött kan alla minska sitt ekologiska fotavtryck. Vi borde också göra det enklare för konsumenter att göra klimatsmarta val.

 

Jag skulle också vilja se en utmaning mellan företag att minska sina utsläpp. De flesta företag kan göra något som sparar energi. Mindre energiförbrukning brukar på sikt också spara pengar, trots att det kan dröja några bokslut innan investeringen betalar tillbaka sig. Om man kan göra en sådan investering finns ingen anledning att vänta. Många kunder favoriserar gärna ett företag som gör ett aktivt miljö- och klimatarbete. Det blir alltså en win-win som har betydelse för klimatet.

 

Det finns skäl att vara förhoppningsfull inför Paris. Obama vill göra klimatarbetet till hans legacy. Att Pekingborna dör i luftföroreningar har också fått Kina mer aktivt. Stordåd är inte att vänta, men Pariskonferensen kommer att bli ett viktigt steg på vägen. Jag hoppas att den franska diplomatin kan göra det till ett stort steg.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35